Läxblogg 7: Personlig försäljning- tar relationen slut efter köptillfället?

I dagsläget finns det ett flertal olika typer av personlig kommunikation, det finns inte en standardmall som alla använder. Fördelar med personlig kommunikation är att säljaren kan vara mer flexibel och anpassa budskapet i samband med den direkta feedbacken från kunden. Nackdelar kan anses vara minskad kontroll av budskapet och att det ofta är höga kostnader inblandade i form av exempelvis resor, utbildning etc. (Fill, 2005)

Denna vecka har vi valt att titta närmare på figur 28.3, fast vi har gått ett steg längre. Figuren beskriver att en kund först måste bli medveten om ett behov eller problem, därefter hittas förhoppningsvis en lämplig lösning som gör att kunden väljer att agera genom ett köp, det sista steget beskriver om kunden är nöjd eller inte med sitt köp.


Vi har valt att väva in denna modell i den merförsäljning som uppstår efter köpet. För att exemplifiera detta kan vi nämna ett bolag som Viasat som säljer tv-kanalstjänster. Bara för att köpet är klart innebär det inte att den personliga försäljningen och kundrelationen är över. I en intervju med Sandra, som jobbar på Viasats kundtjänst framkom det att modellen även passar in på försäljning via kundtjänst. En kund blir medveten om ett behov, kanske parabolen strejkar, kunden ringer in till kundtjänst som försöker lokalisera problemet och hitta en snabb och smidig lösning, lyckas detta blir kunden nöjd och mer benägen att lyssna på den merförsäljning/personliga försäljningen som följer. Exempelvis: ”Jag ser här att du har en box, du råkar inte ha mer än en TV hemma? Man får ett jakande av kunden. Vad bra, för just nu har vi ett specialerbjudande där du har möjlighet att få ytterligare en box, vore det inte skönt att få ha TV:n i fred och se det du vill, när du vill? " Ytterligare ett jakande svar och man har en ny försäljning på denna kund. Kunden har insett att det finns ett behov/problem och att det kan lösas. Säljaren använder här en väl beprövad säljteknik.

                                                                                                                                                                                  
Genom att först förstå kundens problem, hjälpa och tillfredsställa ökar känslan av förtroende i kundrelationen. Att försäljaren sedan lyckas göra kunden medveten om ett behov som han kanske inte tänkt på, men som skulle kunna underlätta vardagen, gör att känslan av att känna sig speciell infinner sig, eftersom  just jag blev erbjuden en förbättring som jag kanske inte tänkt på innan, samtidigt som den till viss del är anpassad efter just mina behov.

 



Denna typ av anpassad försäljning till befintliga kunder tyder på att företaget vill stärka sina relationer och samtidigt skapa nya försäljningstillfällen. Betydelsen av att ha nöjda och lojala kunder är en förutsättning för att skapa långsiktig lönsamhet. Det är alltså av stor vikt för ett företag och säljaren att se kunden i ett större perspektiv, där relationen inte tar slut när det aktuella köpet är avklarat. Vi kan i en modell från Grönroos (2007) se hur kunden ur ett längre perspektiv (kundens livslängd) kommer att genomgå tre faser; den initiala fasen, köpfasen och konsumtionsfasen.


"The customer relationship lifecycle" Grönroos, 2007, s. 269

Beroende på kvalitet på kundservice samt företagets förmåga att uppfylla de löften kunden fått i exempelvis marknadskommunikationen skapas en längre kundrelation där lönsamhet kan analyserar över en längre tidsperiod. Det är alltså viktigt för ett företag att analysera var respektive kund befinner sig i sin livscykel för att kunna anpassa sina marknadsföringsåtgärder. Viasats kundtjänst är ett sätt att arbeta aktivt med försäljning och marknadskommunikation.

Vi menar alltså att ett företag där säljarna är välbekanta med "the buying formula" och "the customer relationship lifecycle" har goda möjligheter att anpassa sin marknadskommunikation så att långsiktiga kundrelationer ger lojala kunder och lönsamhet. För oss innebär personlig försäljning att kundrelationen fortsätter långt efter det aktuella köpet.

Kommentera gärna med dina åsikter om upplevda efterköpssituationer, hur de hanterades ur företagets perspektiv och hur kundrelationen påverkades.


Nu är det jul igen!


Jag måste bara rekommendera er alla som önskar er lite tips på julpyssel så här veckan innan jul att besöka Dansukkers hemsida. Här kan vi prata om integrerad verksamhet på flera nivåer.

Julpysslet består av att baka pepparkakor och slå in dem i cellofan och ge bort, baka julgransdekorationer eller fina muffins, göra en julgranskaka, snöflingor, lyktor av pepparkakor, snölandskap, placeringskort eller servettringar, hus av bitsocker eller julgranspynt av kristyr. Här har alla både stora och små mycket pyssel att göra fram till jul. Kika in på hemsidan. (Klicka här).


Den som vill göra något extra gott till jul kan hitta recept på likörtoppar, ischoklad, krispig mandelnougat, pepparkakskola eller nötkrokant. Alla recept innehåller givetvis någon av Dansukkers produkter. Testa gärna att göra eget godis enligt recepten på deras hemsida (Klicka här).



Här finns också förstås recept på julens goda bakverk som saffransmuffins och adventsbröd (Klicka här). Dessutom finns recept på klassiska kakor på nytt sätt (Klicka här). Tio klassiska julrecept med både hur skinkan ska griljeras och sillen ska läggas in finns här (Klicka här).


Naturligtvis finns även förslag på värmande drycker till jul (Klicka här).







Dessutom återfinns produkter från Dansukker i TV4 när Leila julbakar. Dansukker skriver på sin hemsida:
"Leila bakar sina favoritgodsaker på både gamla och nya sätt. Hon berättar om sin inspiration och vilka knep man bör använda för att nå bästa resultat. Det kommer att bjudas på bland annat Rocky Road cupcakes, Fransk chokladkola, vit chokladfudge och traditionella mandelmusslor. Allt sker i hennes egna ljusa och eleganta kök som är komplett med vilka drinkar och drycker som gäller inför högtiden så kommer Leila ge ett recept på detta i varje program" (Klicka här).


Som om detta utbud på hemsidan inte räcker så kan här alla skicka sena julhälsningar om ni missade att julkorten skulle ha postats den 16:e december för att hinna fram innan jul. Så här går det till. "Sänd en julhälsning till dina nära och kära och deltag samtidigt i vår tävling. Det är enkelt – skicka fem julkort och svara samtidigt på vår fråga. Då har du chans att vinna ett presentkort på 300 kr hos Cervera. Vi har tre presentkort att lotta ut, tävlingen pågår till 26 december. Självklart kan du skicka hur många kort du vill utan att delta i vår tävling. Portofritt!" (Klicka på bilden för att komma till tävlingen).


Dessutom kan du passa på att beställa gratis broschyrer med alla nya julrecept lagom till jul-baket (Klicka på bilden).
Naturligtvis kan den som vill prenumerera på ett nyhetsbrev från Dansukker.

Dansukker ingår i Danisco A/S som är marknadsledande inom tillverkning av matingredienser. Den interaktiva sidan på Dansukkers hemsida ökar kundens delaktighet och ökar intresset för företagets produkter för dem som kanske tidigare var måttligt intresserade. Den integrerade marknadskommunikationen genom de web-baserade multifunktionerna stärker relationen till kunder som när de väl funnet sidan och är lite intresserade av bakning eller pyssel finner att sidan uppdateras frekvent och att det kan vara lönsamt att prenumerera på nyhetsbrevet.

Har någon prövat något av recepten på hemsidan? Kommentera gärna!

Slutbrusat för idag!
/Annelie

Läxblogg 6: Hur arbetar en internetbank med integrerad marknadskommunikation?






Skandiabankens vision är att "ha de mest nöjda kunderna" och värdeord inom organisationen är accountability, respect, passion och pushing beyond boundaries (http://www.skandiabanken.se/).


Hur kommunicerar då Skandiabanken med sina kunder för att uppnå sin vision?


Enligt nedanstående figur "The integrated marketing communication triangle" (Grönroos, 2007) bygger integrerad marknadskommunikation på att vad företaget säger, gör och vad människor tycker ska stämma överens.




(Grönroos, 2007, s.307)


What the firm says? Skandiabanken uttrycker i planerad kommunikation att de är prisvärda, enkla och ärliga genom integrerad marknadsföring med samma typsnitt, design och samma "story".


What the firm does? De kommunicerar med budskap om bra villkor utan onödiga avgifter med hjälp av olika kommunikationsverktyg för att skapa ett sammanhängande budskap så att människor ska känna igen sig. Internt arbetar Skandiabanken med värdeorden och visionen dagligen och detta är av högsta intresse för ledningen då värdeorden ska kunna spåras i kundservicepersonalens kundkommunikation. Troligen hanteras informationen via intranät men även via veckomöten då det informeras om kommande kampanjer för att alla ska vara förberedda.


What others say and do? Den oplanerade kommunikationen är svår att kontrollera. Om vi utgår ifrån den blogg VD Fredrik Sauter skriver där kunder och utomstående kan kommentera kan man reflektera över att det är många som gillar det banken står för och en del kunder ifrågasätter och klagar. För att utvärdera marknadskommunikationen och vad kunderna tycker på riktigt krävs det att exempelvis Nöjd Kund Index (NKI) utförs under årets gång.



                                                                                      

www.skandiabanken.se

Vi kan alltså se att Skandiabankens vision är i linje med den integrerade marknadskommunikationen och de verkar arbeta intensivt för att kunderna tydligt ska se bolaget som enhetligt. Den senaste tiden har Skandiabanken även fått utrymme i Dagens Nyheter där det uppmärksammats det arbete VD Fredrik Sauter gör för att motarbeta barnporr. Att en bank kan visa socialt ansvar skapar en känsla av "goodwill" och denna PR är gratis och av hög trovärdighet (http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=846975).  Den PR som Skandiabanken får samt positiv word of mouth (WoM) är oplanerad kommunikation som är gratis men mycket effektiv (Grönroos, 2007). Värt att kommentera är också hur lite företag kan göra åt negativ WoM och hur mycket mer den sprids.

Viktigt är att fortsätta leverera och behålla det kundfokus som finns och att alla tre sidor av Grönroos integrerade marknadskommunikationstriangel säger samma sak internt och externt; enkelhet, prisvärd service och ärlighet. Den interna marknadsföringen är alltså minst lika viktig som den externa. De nackdelar som finns med att differentiera sig tydligt som en internetbank är att potentiella målgrupper, som exempelvis äldre data-ovilliga kunder, försvinner samt med den integrerade marknadskommunikationen ökar tidsåtgången för företagets planeringsbeslut och kan hämma kreativiteten inom företaget (Fill, 2005). Kommunikationen ut mot kund säger samma sak vare sig det visas i TV, på hemsidan eller via en kundtidning. Vi anser att Skandiabanken lyckats med att integrera sin marknadskommunikation genom olika kommunikationsverktyg och att kunna möta kundernas förväntningar och kommunicerar sin vision från insidan till utsidan - internt och externt.



Nöff nöff, jag vill brusa mer..(men då blir det för många ord)

Julrapport 2008



Svensk Handel har för andra året i rad kommit med en julrapport som kartlägger hur medlemmar i Svensk Handel ser på den kommande julhandeln. Julrapporten innehåller både prognoser och julklappstips så kika gärna på den i sin helhet. Försäljningen under december månad utgör cirka 10% av den totala försäljningen i dagligvaruhandeln och 10,9% av försäljningen i sällanköpsvaruhandeln. Leksaker fortfarande i topp (Källa: Handelns Utredningsinstitut - HUI).



Trots lågkonjunktur som handlarna tror kommer att påverka deras omsättning rustas för en intensiv julhandel, speciellt med tanke på att Julafton inträffar på en onsdag och det finns fyra hela helger i december att ägna åt julklappar och julmats-inköp. Totalt sett har detaljhandelns omsättning under 2008 stagnerat något, men prognosen säger att julhandeln kommer att omsätta ca 61 miljarder kronor, vilket är 1,4 miljarder mer än förra året. Nordea har dock kommit med motstridiga uppgifter där julhandeln skulle minska i år. I den undersökning de gjort skulle vi svenskar julhandla för 31 miljarder kronor eller 5170 kronor per person. Mest handlar norrlänningen för (5640 kr) och minst spenderar människor i Mellansverige (4850 kr). Personligen tycker jag att prognosen mellan Svensk handel och Nordea är väldigt olika, men de kanske jämför olika saker fast det inte framgår i artiklarna. Skillnaden mellan prognoserna är egentligen att Svensk handel utgått från uppgifter från sina medlemmar (butiksinnehavare med högre förväntningar kanske) medan Nordea grundar sin undersökning på 4000 konsumenter i Norden.



Årets julklapp är en upplevelse om någon av er skulle ha missat detta och årets storsäljare är enligt Svensk handel ekologiska varor och näthandel.

Om det är så att ni behöver lite tips inför julhandelns så publicerar jag här de julklappstips som Svensk handel vill delge oss alla i sin rapport. Segmenterat och klart.

Kundens livsstil är utgångspunkten och handlarna har kommit fram till följande tipps till tomten:



Tips till barnfamiljen:
DVD-box, familjespel och fototapeter
I-Teddys, Funkeys
Presentkort

Tips till studenten:
Kundkort laddat med pengar
Biocheckar
Saker till hemmet
Bärbar dator

Tips till 55+:
Blodtrycksmätare, pulsmätare, gåstavar, träningsskor med senaste tekniken
Prenumerationer på tidningar
Accessoarer med hög kvalitet exempelvis skinnhandskar eller lyxiga yllehalsduk
Vackra bilderböcker, coffee-table-books

Tips till mysparet:
Stekhäll i järn för bordet och boken "Smakens magi" (Bengt-Göran Kronstam)
Hemmabiosystem, sällskapsspel eller pussel
Vandringskängor, boken "1000 places to see before you die, handbok för världsresenären"

Tips till tweens (in between 8-13):
Fototapet (helt rätt i tiden att tapetsera med stora foton på väggen)
Senaste data eller tv-spelet (WOW senaste expansionen)
Schyssta jeans (modellen viktigare än märket)
Böcker och presentkort

Tips till storstadssingeln (individualister i alla åldrar):
Presentkort
Espressobryggare, hemmaspa, värdecheckar på personens favoritfik
Böcker med lokal anknytning

Lycka till med inköpen!

Slutbrusat för idag.
Annelie

En aptitretare inför Julen?



Duka har i år valt att i diverse veckomagasin annonsera inför julhandeln och bilderna är utrycksfulla i all sin enkelhet, eller hur? Märk också att denna första annons hänvisar till ytterligare annonsering senare i samma tidning.




Senare i samma tidning börjar alltså ett flera sidor långt bild-kollage. På sin hemsida har Duka förklarat julens trender för att underlätta för oss konsumenter som fortfarande tvekar vad vi ska handla och varför.

"Julen på DUKA är traditionell med inslag av romantiskt sekelskifte och skandinavisk design. Färgskalan är traditionellt röd och vit med inslag av svart och grönt och självklart silver och guld. Det är den härliga julkänslan som genomgående fått prägla vårt sortiment. Produkterna passar både på och kring ditt julbord men är givetvis utmärkta att ge bort som julklappar."

Antagligen har Duka valt att påminna om det vardagliga som behöver köpas in, som exempelvis bestick, porslin och textil, på ett trendigt sätt med inslag av jul. Det jag tycker är intressant är att Duka valt att utelämna text som ska locka intresset utan arbetar med effekten av bilden.

Grönroos (2007) skriver om betydelsen av olika medier och hur trovärdiga de är i konsumenternas ögon och trovärdigheten är sämst för annonsering och massmarknadsföring. Inte så svårt att förstå.


"Sources of communications messages" (Grönroos, 2007, s 306)

Kanske är det anledningen till utelämnandet av text till bilderna i Dukas annonseringskampanj inför julen 2008. För att verka mer trovärdig säger en bild mer än tusen ord, eller? Samtidigt visar bilden ett tydligt produktbudskap med design  och kvalitet vilket då är mer trovärdigt.

Kommentera gärna!

Brus nonstop!
Annelie


Läxblogg 5: YES - ett älskat varumärke

Överallt möts vi som konsumenter av varumärken. I alla vardagliga inköpssituationer ska vi välja vilken av flera liknande produkter vi ska köpa med hem. Ett sätt för leverantören att underlätta för konsumenten samtidigt som produkten får en långsiktig konkurrensfördel är att bygga upp ett starkt varumärke. Ur ett relationsperspektiv kan vi se att ett etablerat varumärke kan skapa någon form av relation till köparen genom att produkten ger kunden mervärde och att varumärket representerar en personlig egenskap som tilltalar kunden. Marknadskommunikationens roll blir då att förmedla varumärkets personlighet och att upprätthålla en långsiktig relation med målgruppen (Fill, 2005). En modell som synliggör avsändarens och mottagarens bild av budskapet i form av varumärket är varumärkes-prisman av Kapferer (2004).


”Brand identity prism (Kapferer, 2004 återgiven av Fill, 2005, s 397)”


I modellen identifieras varumärkets externa uttryck med produktens fysiska egenskaper, kundrelationen och kundreflektion medan interna uttryck (ryms i varumärket) definieras som personliga egenskaper, kultur och själv-image. Detaljerad beskrivning ses i tabellen nedan.

 

" Brand facets (Kapferer, 2004 återgiven av Fill, 2007, s 397)"


Den typ av marknadskommunikation som företaget sedan väljer avgör hur kontakt sker med målgruppen. Grönroos (2007) tydliggör sambandet mellan varumärkets kontakt med målgruppen och långsiktigt relationsbyggande.

 

"Brand contacts forming a brand relationship (Grönroos, 2007, s. 332)"


I modellen kan vi anta att företag har ett långsiktigt sätt att bygga relationer genom varumärket på flera olika sätt. De planerade kommunikationsstrategierna bildar tillsammans med oplanerade kommunikationsbudskap, service och produktbudskap varumärkeskontakt med kunden. Om företaget är medveten om hur påverkan sker på flera fronter samtidigt kan marknadskommunikationen användas effektivt. Märk att kunden är i centrum av modellen och de oplanerade budskapen upptar en ganska stor del av cirkeln.

 

Hur kan då dessa modeller omsättas i praktiken?


Vi valde att titta närmare på Sveriges mest älskade varumärke. Undersökningsföretaget Isi Wissing gjorde nyligen en undersökning som visade att Sveriges mest älskade varumärke är diskmedlet YES. Den fullständiga listan ser ut så här:

1. YES diskmedel
2. Apoteket
3. Ikea
4. Lambi
5. Sony Ericsson
6. Adidas
7. Svinto
8. Nokia
9. Ajax
10. Levis


Hur undersökningen gått till och vilka frågor som använts framgår inte riktigt men vi kan konstatera att ”Word of Mouth”-kommunikation (oplanerade budskap) är värdefullt för att skapa och bibehålla starka varumärken, då denna lista sprids på Internet. YES diskmedel marknadsförs av Procter & Gamble (P&G) och varumärket YES diskmedel. P&G har valt att marknadsföra varje produkt i sitt sortiment som ett eget varumärke som kunden egentligen inte direkt kopplar tillbaka till företaget. YES diskmedel har alldeles nyligen fått en uppföljare i YES Clean & Care. På P&G hemsida står följande:

 

”Produkter inom hushållssegmentet i Norden genomgår nu en unik förändring där hem och skönhet möts. YES lanserar den största produktnyheten på 40 år som nyligen gjorde stor succé i Storbritannien. YES Clean & Care är ett nytt sorts diskmedel som hjälper till att hålla händerna mjuka och lena samtidigt som disken effektivt rengörs från fett och smuts. YES Clean & Care kombinerar nytta med skönhet!” (www.pg.se)



P&G har valt att använda sitt kända varumärke YES för att introducera en ny version YES Clean & Care (brand extension). Produkten finns i två dofter Aloe vera & Gurka och Silke & Orkidé. Så här såg annonskampanjen ut:

 


"Hem och skönhet möts". "Ta hand om disken - ta hand om dina händer". Här kommuniceras med målgruppen som borde utgöras av alla hushåll där disken behöver tas omhand, men speciell segmentering har antagligen skett avseende kvinnor med intresse för mode, hudvård, heminredning. Vi kan verkligen se hur renhet och fräschhet ska förmedlas genom bilderna i annonsen. En tydlig koppling kan göras till Kapferers varumärkes-prisma där följande externa och interna uttryck kan synliggöras:

 

Fysik:                    

Flaskan återfinns i ny version som ger uttryck för ett nytt koncept med hudvårdande diskmedel.

Personlighet:     

På hemsidan används en manikyrists uttalande angående produktens hudvänlighet antagligen för att förstärka trovärdighet och kundnyttan.

Kultur:                   

Ett antal värdeskapande egenskaper som hög kvalitet, renlighet och mjukhet kommuniceras för att differentiera produkten mot konkurrenternas.                    

Relation:          

Relationen med målgruppen (alla hushåll men speciellt kvinnor) skapas genom planerade och oplanerade budskap med specifikt fokus på produkt (återknyter till Grönroos modell för relationsskapande).

Kundreflektion:

Målgruppen består antagligen av kvinnor som är måna om sin hud och vill få ut mer av diskmedlet än bara att diska.

Själv-image:   

I kundens sinne kan det finnas kvar en doftupplevelse, mjukhet, lenhet och lite lyxig  känsla av en vardagshändelse som att diska.

 

Kapferer (2004) menar att det är balansen mellan ovanstående element som avgör om varumärket får en egen identitet och egenskaperna ovan kan ses som en mix av olika strategier att positionera sitt varumärke i förhållande till konkurrenterna. Grönroos (2007) relationsperspektiv med kundfokus kan integreras med Kapferers modell i det avseende att kommunikationsstrategierna sker i interaktion med kunden i både det externa och interna uttrycket. Marknadskommunikationen för YES Clean & Care kan vi som konsumenter följa i TV-reklam, tidningsannonser och på Internet. I de intervjuer som gjordes inför blogg 5 köpte kunderna fortfarande "gamla" YES och hade inte informerats om den nya produkten. P&G väljer antagligen att skapa en relation till den nya produkten genom att förstärka egenskaper hos produkten som just renhet och omvårdnad (clean & care) för att tilltala målgruppen. Den nya produkten är ingen lågprisprodukt som ska locka de som köper den billigaste sorten, utan ska ge ett mervärde som skapar kundrelation och lojala kunder. Kundens kontaktyta med varumärket finns på flera olika kommunikationsplan och framtiden får utvisa om YES Clean & Care blir en succé som uppföljare till "gamla" YES (Sveriges mest älskade varumärke).

 

Sammanfattningsvis kan vi i ett praktiskt exempel koppla teoretiska modeller när vi antar att YES Clean & Care är en vidareutveckling av ett älskat varumärke där Procter & Gamble integrerar sin marknadskommunikation genom flera kommunikationsverktyg och vi kan synliggöra varumärkeskommunikationen genom Kapferers prisma och relationsskapandet genom Grönroos (2007) modell för varumärkeskontakt.

 

Brusnonstop - alltid nära dig! Vi avslutar med en varumärkes-symbol som vi alla känner igen.

 

Kommentera om detta berör just dig!


Spionfoton och live-intervjuer inför läxblogg 5

Under helgens matshoppning på ICA Maxi i Norrköping togs lite spionbilder inför blogg 5 och titta närmare på hur Maxi valt att positionera Yes-produkterna i butiken. 

Som vi känner till vid det är laget är placeringen av produkter avgörande för att fånga kunders intresse och få dem att köpa varan, då många ofta tar det som finns framför ögonen, bokstavligt talat men även det som finns på lämplig nivå för handen.  Det som förundrade mig var hur Maxi valt att ställa upp Yes- produkterna.



Som vi kan se på bilden ovan, upptar Yes - diskmedelstabletterna dels en hel hyllsektion dels några hyllor i ställningarna bredvid. Helt klart har Yes- produkterna fått mycket plats och finns lättåtkommligt för alla gällande bl.a. höjd.


På dessa två bilder visas hur handdiskmedlet däremot "enbart" upptar  dels 2,5 hela hyllor i den ena ställningen , räknat nerifrån (ovan bild) samt att de delar hylla med konkurrenter, dels har Yes en hel hylla längst ner i den anslutande hyllsektionen (nedre bild).


Vi fick intrycket att handdiskmedlet fått sämre platser, dvs. de nedre hyllorna, på grund av att de produkterna är så pass välkända att de säljer sig själva trots det dåliga läget i hyllsektionen. Kanske Maxi försöker lyfta fram de andra alternativen, för att öka konkurrensen så att Yes inte ska erhålla totalt monopol på diskmedel? Dock rådde det ingen tvekan om att  Yes var de produkter det fanns mest av i hyllorna för just diskmaskinen, gällande handdisken hade de sämre position men de upptog ändå mer plats totalt än konkurrenterna, även om det inte ser ut så om man bara tittar snabbt på bild nummer två uppifrån.

Under besöket vid rengöringsektionen ställdes även frågor till några främlingar vilket diskmedel de köpte och varför.


Anna
, 33, svarade att hon valde Yes Naturals - blå lavendel p.g.a. hon tyckte att den luktade godare än original Yes och att den levde upp till hennes förväntningar att "underlätta diskandet", samtidigt som den ska vara mild för händerna och bra för miljön. "Bara för att man diskar för hand behöver det inte lukta dissektionsmedel i hela huset,. Jag ser det lite som att lavendeln är lite av en aromaterapi som lugnar ner mig samtidigt som jag diskar, dvs jag varvar ner samtidigt som disken försvinner".  


Niklas
, 29, köpte Yes Sensitive, dels för att flickvännen sagt åt honom att köpa den men även dels för att deras 5-åring brukade vilja hjälpa till med diskandet. Därför ville de använda någon oparfymerad produkt som bl.a. Astma- och allergiförbundet rekommenderat för att förebygga ev. allergisk reaktion, då barn ofta är känsligare.


Nina
, 21, brukade ta det diskmedel som fanns närmast till hands och var billigast, hon hade ingen särskild favorit.

 

Tre röster ur YES kundkrets som har helt olika utgångspunkt när de köper produkten. Hur har YES valt att skapa en nära relation till sina kunder? Hur kommunicerar YES med sin marknad? Har varumärket betydelse vid köpbeslutet?

 

Läs vidare på läxblogg 5...


Blogg 4: De 3P:na - underlätta vardagen med Äntligen subs

Inom marknadsförings-kommunikations-strategi förekommer något som kallas för de 3P: na, som består av pull, push och profile strategier. Dessa beskriver tre olika inriktningar över hur ett företag ska nå ut till kunder och intressenter genom att använda olika sorters budskap anpassade efter vem som är slutmottagaren (Fill, 2005, s 331).


Pull strategin innebär att företagets budskap är riktad direkt mot en särskild sorts slutanvändare d.v.s. utan mellanhänder men även vad som behöver göras för att nå ut till rätt målgrupp, exempelvis öka medvetenheten om produkten eller eventuellt förändra kundens attityd till produkten genom bl.a. massmedia.  Det kan även vara så att det är kunden som kommer till tillverkaren och begär bl.a. en ny produkt p.g.a. personliga önskemål (Fill, 2005, s 334). Exempel på pull produkter kan vara bl.a. mer miljöanpassade varor (mat, bilar etc.), ny teknologi (bl.a. Dell) etc.



Push strategin arbetar över handelskanaler där målet är att få andra företag att se den potential som en produkt kan få om man lägger till någon form av värde innan den säljs till slutkunden. Produkten knuffas således genom handelskanalerna och förbättras längs med vägen hos olika mellanhänder för att slutligen fånga upp slutkunden genom exempelvis direktreklam (Fill, 2005, s 335 och 337). Push produkter kan vara schampo, tv-spel med olika tillbehör, tv-apparater etc.


Profile strategin vänder sig till de intressenter som främst behöver känna till (företagets rykte) och förstå organisation i sig (företagets image) istället för att huvudsakligen köpa produkter eller tjänster, exempelvis de anställda. Genom att det finns ett flertal olika intressenter som kan påverka organisationen på olika sätt behövs det olika typer av budskap som behöver sändas ut och tas emot för att fördjupa relationerna och öka förtroendet sinsemellan. (Fill, 2005, s 339- 340)



Dock är inte allting svart eller vitt och många företag använder sig av en kombination av alla tre, en s.k. strategisk balans, där de anpassar budskapet och kommunikationen efter omständigheten. Detta medför att det är viktigt att en och samma person har huvudansvaret för all marknadsföring, så att värderingarna följs och är konsekventa och trovärdiga.


Ska man omvandla de 3 P:na till att användas i praktiken kan vi ta Pågen som ett exempel. De har nyligen lanserat den nya brödsorten Äntligen subs, vilka ska vara smidiga att äta såväl till frukost som till mellanmål (Pågen, 2008). Vid lanseringen av denna produkt kan vi tycka att Pågen har valt att använda sig av en kombination först och främst av push och profile strategierna. Detta grundar vi på att Pågen (avsändaren) i fredags (den 21/11-08) stod och delade ut gratis submackor på A6 i Jönköping. De ville visa potentiella kunder (mottagare) vad mackan har att erbjuda utöver smaken d.v.s. den är smidig, ett barn kan göra sitt eget mellanmål, man kan äta den med en hand om man är stressad etc. (push strategin). Samtidigt kan man tolka det som att Pågen ville visa andra intressenter (mottagare) som exempelvis återförsäljare, potentiella kunder och distributörer etc. mackans kapacitet att tilltala en stor massa, vilket medför ökad försäljning för alla inblandade parter (profile strategin). Gällande pull strategin kan den vara lite svårare att urskilja i just detta exempel, men det kan ju vara ett exempelvis kunder efterfrågat en sådan här macka.


Dock framgår det att Pågen valt att rikta sitt budskap och marknadskommunikation om lanseringen av Äntligen subs till alla som vill förenkla vardagen genom att ha en macka där pålägget inte ramlar ur. Ålder, kön, utbildning och yrke spelar således ingen roll, alltifrån barnfamiljer och studenter till lastbilsförare etc. kan använda denna mackan som ett smidigt och tidsparande mellanmål. Segmentering har skett utifrån stressade människor i dagens samhälle och vi tror att Pågen vill knyta målgruppen starkare till sig genom en kombination av push, pull och profile strategier.

Har de lyckats? Kommentera gärna!



Alpnaering - ett hälsosammare alternativ

I en tid där hälsa och produkter kopplade till detta ämne blir allt vanligare så kan det vara svårt att särskilja olika märken, fabrikörer och vad som är prisvärt. Jag har sedan ett tag tillbaka arbetat av och till med homeparties för Alpnaering och blev efter Anettes förläsning nyfiken på hur de valt att segmentera och positionera sig på marknaden, då jag inte tänkt på det innan.



Men först lite bakgrundshistoria om företaget och produkterna.

Alpnaering har funnits i Sverige sedan 1990, med huvudkontoret i Jönköping. De har ett brett sortiment av soppor, buljonger, kryddor, hälsoprodukter och ansikts- och kroppsvård som tillverkas av familjeföretaget Nahrin, som har varit verksamma sedan 1954 och är belägna i Schweiz. Produkterna är smakrika, dryga och innehåller mindre salt och fett än andra produkter, och är i vissa fall helt fettfria. Det förekommer inga färg- och konserveringsmedel som inte är naturliga i produkterna och laktos - och glutenfria varor finns även med i sortimentet. Alpnaering är dessutom ett av de få företag som även erbjuder 1 års smakgaranti på köpta hälsokostprodukter och utöver detta har alla produkter lång hållbarhet. Gällande hudvårdsprodukterna så består dessa av standardiserade extrakt och 100 % rena essentiella oljor eller som Alpnaering beskriver det: "värdefulla örter och växtextrakt med naturlighet och kvalitet som grundtanke" (Alpnaering, 2008).


Hur marknadsför sig då Alpnaering? Skulle vilja påstå att det främst är en kombination av mun-till-mun-metoden och även kundens möjlighet att själva testa och uppleva produkterna under ett homeparty som gjort att Alpnaering blivit populära. Utöver detta medverkar representanter från Alpnaering på olika hälsomässor, produkterna testas emellanåt av olika tidningar som jämför olika märken, pris och kvalitet, utöver detta förekommer hemsidan som även den lockar kunder (Alpnaering, 2008).
         
 

Som vi alla känner till vid det här laget går segmentering av en marknad ut på att företaget delar in den potentiella kundmarknaden i grupper som har liknande egenskaper, behov och liknande reaktioner på marknadsförings aktioner. Genom att göra denna uppdelning kan företaget lättare nå ut och anpassa budskapet till "rätt" kund segment (Fill, 2005, s 328).


Ska man beskriva den segmentering Alpnaering använder sig av kan jag tycka att det är den psykografiska indelningen som är den mest framträdande, där först och främst intresse och åsikter är liknande. De andra, dvs. demografi, beteende, geografi och geodemografi, har inte så stor betydelse då exempelvis ålder och avstånd inte är något problem då det finns återförsäljare i olika åldrar runt om hela landet.  Skulle det mot all förmodan inte finnas en återförsäljare i närheten, går det lika bra att beställa varor själv över nätet.


Alpnaerings filosofi är: "vi tror att en sund kosthållning, balanserade hälsoprodukter och örtbaserad hudvård är viktig. Helheten ger dig utvändig omsorg i kombination med en kropp i näringsmässig balans, vilket leder till harmoni och allmänt välbefinnande". Med detta i åtanke är det inte särskilt svårt att urskilja målgruppen som de som är intresserade av hälsoprodukter som verkar både inifrån och utifrån samtidigt som det inte kostar skjortan. Eftersom Alpnaering har ett sådant brett utbud finns det något för alla oavsett ålder, inkomst, kön etc. Fast det ska väl erkännas att det i nuläget är mestadels kvinnor i olika åldrar som verkar som återförsäljare och anordnare av homeparties, men männen har börjat få upp ögonen för produkterna med.


Inom Alpnaering finns det en uppdelning mellan produkterna. Hälso- och matprodukterna går under namnet Alpnaering medan hudvården kan ses som ett subbrand där namnet Swissform används. Vet dock inte om jag skulle påstå att Swissform är "ett eget företag i företaget" som Anette uttryckte det, då Swissform är en utökad del av Alpnaering och inte en egen enhet i den bemärkelsen.  Dock så kan ju kunden själv välja hur homepartyt ska utformas, vill man bara ha en spakväll, en kombination av hälsoprodukter + spa, kanske bara en testsmakning av olika produkter etc.


Gällande positionering har jag ritat upp en bild över hur jag tycker/tror att Alpnaering ligger till, visst jag kan kanske kallas partisk eftersom jag jobbar med dessa produkter, men har testat på produkter från de andra företagen med och vill därför gärna se det som så att jag är ärlig i detta avseende.




Således vad kan man lära om olika hälsoprodukter? Tja det är ju upp till var och en vilka man vill tro på och använda. Jag skulle dock vilja påstå att det inte finns något rätt eller fel, då alla människor är olika och reagerar olika på saker. Dock hävdar jag att produkter som innehåller naturliga ingredienser är bättre för då vet man vad man får när man köper produkten och kroppen utsätts inte för onaturliga tillsatser och färgämnen. Ska man marknadsföra Alpnaering lite ytterligare kan jag rekommendera dem som är intresserade att uppsöka hemsidan, http://www.alpnaering.se/ för ytterligare information om produkter eller för en eventuell bokning av ett demo, där du själv har möjlighet att testa och uppleva de olika produkterna.


/Sophia


Zoégas – en resa i tid och rum


Nu, alla kaffedrickare, har julkaffet kommit till butikerna. Efter finländare är svenskar det mest kaffeälskande folket i världen. Kaffe skulle kunna kallas för vår svenska nationaldryck. Som ni förstår dricker jag kaffe  (i måttliga mängder) och har blivit helt såld på Zoégas. Jag har dessutom fått en alldeles ny hobby, nämligen att fotografera inne i matbutiken (ICA Maxi, Linköping). För den oinvigde kan det ju verka lite konstigt men pysslar man med marknadskommunikation så är det nog en alldeles normal hobby, hoppas jag (lägg nu inte alltför stor vikt på bildkvalitén, fotograferandet gick snabbt för lite pinsamt är det att fota i matbutiken).

 

 

Det som fascinerade mig var just antal hyllmeter som Zoégas skaffat sig. Placeringen av julkaffet var naturligtvis på sidan i gången där alla går, och även jag tog ett paket i förbigående. Vem vet, det kan ju ta slut… Därutöver hade Zoégas fått stor plats bland övriga konkurrerande kaffesorter. Så här såg det ju inte ut för cirka tio år sedan i kaffehyllan. Vad kan då har hänt för Zoégas i tid och rum?

 

Först lite historik och marknadskommunikation från Zoégas hemsida:

 

 

 

”Med rötter i Italien och ett förflutet i Brasilien, via Tyskland och Danmark till Skåne. En lång resa idag, ett närmast ofattbart äventyr på 1800-talet. Företaget ZOÉGAS historia är historien om en brasiliansk köpman och en liten butik i Landskrona. Året var 1881.

 

När Carlos Zoéga grundade ZOÉGAS på 1800-talet valde han att specialisera sig på mörkrostat kaffe. Inte för att han behövde ett starkare kaffe till sin café latte som säkerligen inte fanns då, utan för att han helt enkelt tyckte att det var godare så. Han hyste ett passionerat förhållande till gott kaffe, en passion som än idag driver oss och som resulterar i att över 60% av allt mörkrostat kaffe som säljs i Sverige kommer från ZOÉGAS. Fortfarande, efter mer än 120 år, är ZOÉGAS Sveriges största specialist på mörkrostat kaffe.

 

Eftersom endast de allra bästa och finaste bönorna kan mörkrostas har mörkrost också blivit ett uttryck för kaffe med hög kvalitet. Som marknadsledare inom mörkrost utvecklar vi ständigt nya mörkrostblandningar för varje smak och gom. Sedan 2006 ingår ZOÉGAS i Nestlé Sverige AB, en av världens största livsmedelskoncerner. ZOÉGAS finns på en restaurang, ett företag, ett café eller i en butik nära dig, var du än befinner dig i Sverige.”

 

På hemsidan kan man läsa om den spännande resa Zoégas gjort och inse att det nog finns en del strategiska marknadsföringsval bakom kulisserna.  Julkaffe började Zoégas tillverka 1986 och varje rostning och tillverkning sker i begränsad mängd och med speciell smak. Julen 2008 har Julkaffet en karaktär av kardemumma.

 

På senaste tiden har vi kunnat se en marknadskommunikation i form av TV-reklam där tittarna via hemsidan kunde bestämma slutet. Sär här såg början av reklamfilmen ut:

 


 

och nu har alltså tittar-tävlingen avgjorts och så här blev det:

 



Så kan det gå om tittarna får avgöra. Svensexa verkar vara ett favoritämne. Det som är intressant här är interaktionen Zoégas vill ha med sina kunder. Genom att uppmana kunderna att göra ett eget slut till reklamfilmen uppmärksammas och påminns konsumenterna om varumärket (brand awareness) och förhoppningsvis kan Zoégas uppfylla de löften om ett kvalitetskaffe som kunderna förväntar sig. En upplevd varumärkesimage har uppstått. En koppling till Grönroos modell av ”service branding process” kan göras (Grönroos, 2007, s 336). Dessutom kan den kund som vill inspireras av spännande kaffenyheter anmäla sig till VIP Z (Zoégas egen vip-klubb) och få nyhetsmail kontinuerligt. Då vi talade om mängden av kund och medlemsklubbar som vi förväntas delta i är nog denna inte absolut nödvändig att joina om man inte är ett fanatiskt zoégas-fan vill säga. För Zoégas del handlar skapandet av en medlemsklubb om att  närma sig sin målgrupp och skapa sig en relation till dem.

 

 

 

Jag skulle vilja påstå att Zoégas har gjort en resa i tid och rum med en kundorienterad marknadsföringsstrategi. En resa i tid avseende tidsepoken från 1800-talet till nutid men också kaffebönans långa resa till Sverige. En resa i rum avseende förändring av varumärkesplacering i konsumenternas sinnen och i varuhusens hyllor. Vad tycker ni?

 

Direktrapporterat från verkligheten i det ständiga bruset (brusnonstop).

Annelie


Business relationship - en vardagsupplevelse



I vår vardag hamnar vi i ständiga möten med företag och deras marknadskommunikation. Alla dessa vardagsmöten är interaktioner mellan två eller flera deltagare och skapar relationer - kortvariga eller långvariga. Grönroos (2007) har återgett en modell för hur pågående och långvariga relationer kan analyseras och förstås genom ett ramverk. I modellen nedan (a relationship framework) visas acts (handlingar), episodes (episoder), sequences (sekvenser) och relationship (relationer). (fritt översatt).

"A relationship framework: interaction level in a relationship". (Grönroos, 2007, s. 91)

Om jag har förstått saken rätt så utgör handlingar den minsta beståndsdelen i relationen (exempelvis ett telefonsamtal, checka in på ett hotell). Episoder är ett antal handlingar (exempelvis en middag på ett hotell som består av att beställa in vilken mat som ska ätas, servering och betalning). Sekvenser  representerar exempelvis en tidsperiod då ett antal episoder inträffar (exempelvis en hotellvistelse kan utgöra en sekvens innehållande episoder av middag, boende, användande av gym eller pool). Sekvenserna kan följa efter varandra eller vara överlappande. Ett antal sekvenser skapar en relation till den som tillhandahåller servicen (exempelvis hotellkedjan). Modellen blir intressant då den ger perspektiv på en relation under en längre tid. Att gå ett steg längre och analysera kvaliteten på relationen genom att observera hur kunden uppfattat kvaliteten vid olika tillfällen under en längre relation kan ge företaget en uppfattning om vad som ska förbättras och hur kunden vill ha det. En dynamisk modell som visar ett exempel på hur komplex en relation och upplevd kvalitet åskådliggörs i denna modell.

"Inherent dynamics in the formation of quality in a relationship". (Grönroos, 2007, s. 93)

För att ta ett exempel ur verkligheten för att kanske göra modellen lättare att förstå. När en potentiell kund stannade på Hotell Hilton (Scandic) i Linköping upplevde personen en bra service vid beställningen av middagen (handling) och själva middagen innebar en bra kvalitet för kunden (episod). Hotellvistelsen (sekvensen) blev totalt sett en positiv upplevelse då flera episoder (middag, boende och spa) upplevdes innehålla bra kvalitet. Under en längre tidsperiod kan dock upplevelserna ha skiftat och på den totala relationen spelar tidsaspekten en viktig roll. Modellen visar hur en relation utvecklas och ger en förståelse och underlag för analysering  av hur ett antal kundkontakter påverkar service kvalitet (Grönroos, 2007).

Hittade faktiskt ett helt annat exempel också gällande en längre tids sjukdom innehållande olika akter, episoder och sekvenser. Kanske har någon lättare att relatera till detta exempel.




Ytterligare en anmärkning värd att göra i sammanhanget är nyttan av att använda denna modell när kunden upplever dålig kvalitet och företaget ska försöka agera i förhållande till den relation som utvecklats mellan kund och företag. Grönroos (2007) nämner tre olika sätt att tillämpa återhämtning av servicekvalitet (service recovery); den administrativa serviceåterhämtningen (passiv), den defensiva (aktiva) eller den offensiva återhämtningen (proaktiva).  Utan att gå alltför djupt har jag förstått det som att en proaktiv inställning till hur misslyckad service kan återhämtas är att föredra.

"Timing of service recovery in a relationship framework" (Grönroos, 2007, s. 132)


Vi tar och avslutar med lite sköna hotellbilder från hotell Hilton (Scandic) Linköping och konstaterar att business relationship kan vara en vardagsupplevelse eller en upplevelse utöver det vanliga...








Brus Brus Brus - överallt och hela tiden!
Det gäller att selektera det viktigaste (vad nu det är).

Har du några kommentarer till detta inlägg = kommentera.

/Annelie




Blogg 3: Att ändra attityder- The best a man can get?

I denna blogg har vi valt att diskutera kring hur företag,  vars produkter kan identifieras som låg-engagemangs-produkter, försöker förändra eller förstärka våra attityder. Det som är intressant är hur företag har arbetat för att förstärka attityden till varumärken samt att bygga förtroende genom att visa upp sportstjärnor och kändisar för att introducera nya associationer till varumärket. Vi kommer att presentera kopplingar till figuren 5.6 och 6.6 (se blogg: teorier inför blogg 3) som handlar om hur attityder är uppbyggda samt hur en köpprocess gällande en låg-engagemangs-produkt ser ut.

Om det är som Fill säger att attityder är uppbyggda av kunskap, känsla och beteende hur använder sig företagen av denna information för att sälja just deras produkt? Jo, de arbetar med att förstärka en positiv attityd till ett varumärke och förändra en negativ attityd på olika sätt, ett sätt är att använda sig av en  kändis. Att genom en reklamfilm förändra vår kunskap via ny information, beröra oss genom känslor samt få oss att fatta köpbeslutet  och att gå till affären och köpa en viss produkt har företaget kunnat påverka de tre komponenter som attityder är uppbyggda av.

När ett företag såsom Gillette (sändare) väljer att kommunicera (meddelande) med sina kunder via en sportstjärna är det viktigt att det är noga analyserat att det är rätt person till rätt målgrupp (mottagare) (Fill, 2005). Gällande produkter som kräver ett lågt engagemang (se figur 6.6) kan sportstjärnan användas i alla delar i köpprocessen, exempelvis i en TV-reklam som ska väcka medvetenhet, i affären tillsammans med produkten då köpet ska ske samt i den sista delen som bygger på att påminna konsumenten om produkten och dess fördelar. Gillette kommunicerar via tre sportstjärnor som berättar hur högkvalitativa rakhyvlarna är och både väcker medvetenhet och påminner konsumenterna om produkten. Genom att påverka alla tre komponenter som uppbygger attityder kan de förändra och förstärka redan mottagna meddelanden samt förändra med hjälp av dessa sportstjärnor.

 


Då skapandet av attityder uppstår efter själva köpbeslutet i figuren 6.6 har företagen möjlighet att förändra och förstärka attityder både innan, under och efter själva köpbeslutet. Därefter kan det antas lättare att ändra attityder till en produkt som kan inhandlas mer på impuls och inte kräver så lång planering, eftertänksamhet eller risk. Att försöka förändra och förstärka attityder är inte lätt då de är djupt rotade i vårt omedvetna men att använda sig av sportstjärnor kan vara en bra marknadskommunikation gällande låg-engagemangs-produkter. När ett företag kan göra en så enkel och vardaglig pryl som en rakhyvel intressant och därigenom öka konsumentens köplust har företaget lyckats, ett företag måste helt enkelt kunna beröra för att sälja. Sammanfattningsvis kan vi se en klar koppling mellan modellerna (tre-komponent-attityd-modellen och promotions-strategier i samband med låg-engagemangs-produkter) och Gillettes marknadskommunikation. Gillette använder sig av kunskap (information), känsla (trygghet då sportkändisar måna om sitt yttre använder samma produkt) och agerande (observera köptillfällen) för att förstärka och påverka kundens attityd att vilja köpa produkten. Själva promotions-strategin som sker i följande ordning; medvetenhet, attityd, beteende och långsiktigt beteende påverkas av att produkten är en låg-engagemangs-produkt vilket i sin tur påverkar den marknadskommunikation Gillette har valt att använda sig av, (exempelvis masskommunikation som tv-reklamen ovan). 




Vad tycker du om hur Gillette har valt att kommunicera med kunderna?
 Varför är den bra/dålig? Kommentera gärna inlägget!



Teorier inför blogg 3

I blogg 3 kommer vi att diskutera och analysera kring hur företag försöker att förändra attityder kring ett varumärke eller en enskild produkt. Vi har valt att utgå ifrån figuren 5.6 i boken Marketing Communication samt figuren 6.6 i samma bok. I detta inlägg kommer vi kort förklara hur vi ser på figurerna och göra antaganden om hur företag väljer att använda dessa modeller.


"The three component attitude model" (Fill, 2005, s. 136)

Enligt psykologiska teorier bygger attityder på tre komponenter: kunskap, känsla och beteende. Den första komponenten kunskap syftar på individens kunskap och tro på en produkt eller tron på specifika egenskaper av produktens erbjudanden.  Den andra delen av attityd är känsla som syftar på känslor såsom bra, dålig som individen sedan utvärderar. Den tredje komponenten är beteende som syftar till individens mottaglighet och avsikt att bete sig på ett visst sätt (Fill, 2005). Metoden kan kritiseras då alla tre komponenter får samma vikt och betydelse för att ändra kundens attityd. För visst kan det väl vara så att känslor kan väga tyngre vid exempelvis impulsköp av en billig produkt.



Så hur väljer företag hur de ska arbeta för att förstärka eller förändra attityder till ett varumärke eller till en produkt?

Om man kikar på figur 6.6 nedan kan man identifiera två generella sätt att promota produkter beroende på konsumentens engagemang till produkten. I den översta delen av figuren förklaras hur en beslutsprocess för en produkt med lågt engagemang (ex. schampo, mjölk, bröd och toapapper) kan se ut och det är det vi vill fokusera på i blogg 3. Då det på konsumentmarknaden ofta handlar om produkter med ett lågt pris som inte kräver någon vidare eftertänksamhet  innan köp ser processen ofta ut som följande: konsumentens uppmärksamhet väcks av en reklamfilm på TV, går till affären för att handla ser schampohyllan och tar en flaska där varumärket ofta är välkänt  och med en snygg förpackning och bra pris. Väl hemma efter användning skapas en attityd till produkten, är inte konsumenten nöjd köper han antagligen inte schampot igen men är han nöjd så kommer han antagligen att köpa den flaskan igen. Då attityden skapas efter köpet har företagen många möjligheter för att förstärka och förändra attityden.




"Promotional strategies for different levels of involvement" (Fill, 2005, s. 165)

Ta en VALS - det var riktigt roligt!

  Har ni tagit en vals på sistone?

Jag tog en idag och det var faktiskt riktigt roligt. Nu menar jag ju inte några danssteg utan undersökningen online på www.sric-bi.com/VALS. Där kopplas olika människors skilda köpbeteende till de resurser respektive person har och resultatet redovisas i olika typer; Innovators, Thinkers, Achievers, Experiencers, Believers, Strivers, Makers och Survivors. Typernas betydelse finns ingående beskrivet på hemsidan.


Det roligaste med testet var kanske inte frågorna i form av påståenden som skulle värderas och som klart avslöjar att detta är en amerikansk undersökning där man kan göra kopplingar till tradionella värderingar gällande kyrkans inflytande i följande påstående:

The federal government should encourage prayers in public schools.


eller tradionella genusrelaterade påståenden som:

A woman's life is fulfilled only if she can provide a happy home for her family.

Hur mycket man håller med eller inte, bildar den profil eller typ som man är i VALS-undersökningen. Det roligaste var ju att se om beskrivningen av typen stämde överens.

Jag blev i alla fall en Thinker vilket borde betyda Tänkare på svenska och det har jag ju själv trott att jag är men kanske i ett lite annorlunda sammanhang än just köpbeteende.

Hur är då en Tänkare enligt VALS undersökningen?

"Thinkers are motivated by ideals. They are mature, satisfied, comfortable , and reflective people who value order, knowledge, and responsibility. They tend to be well educated and actively seek out information in the decision-making process. They are well-informed about world and national events and are alert to opportunities to broaden their knowledge.

Thinkers have a moderate respect for the status quo institutions of authority and social decorum, but are open to consider new ideas. Although their incomes allow them many choices, Thinkers are conservative, practical consumers; they look for durability, functionality, and value in the products they buy."

Stämde det? Nja, sådär, vissa bitar men det var faktiskt kul att ta en VALS så testa du också - vem vet, DU kanske ska ta en VALS redan idag!

Slutbrusat för idag!
Annelie



Blogg 2: James Bond – Etik, moral och flervägskommunikation?

James Bond in Quantum of SolaceBiobiljett Quantum of Solace

 

James Bond i Daniel Craigs tappning gör alla Bond-älskare lyriska i nya filmen Quantum of Solace (minsta möjliga mängd av tröst). Återigen befriar Bond världen från superskurkar på ett rafflande sätt. Biografernas och filmproducenternas marknadskommunikation har pågått sedan ett tag tillbaka och Daniel Craig var i Stockholm för några veckor sedan – allt för att kommunicera med biosugna kunder. Något som framförallt intresserade vårt nyväckta intresse för marknadskommunikation var hur Heineken smugit in sig i filmen. I sin marknadskommunikation har de fått med både celebritets-marknadsföring med kändisen Daniel Craig som opinionsledare och co-branding med varumärket James Bond. Avsändare är alltså filmproducenter, finansiärer och partners som med annonsering och tv-reklam vill kommunicera med bio-besökare och James Bond-fans, men finns det inte också en sidokommunikation i form av Word-of-Mouth-kommunikation ledd av opionsledare som är oplanerad av budskapets avsändare. Återkoppling sker i form av recensioner och besök på hemsidor för ytterligare information.

 

I den här bloggen tänker vi titta närmare på hur ett företag som Heineken  använder sig av opinionsledare eller opionsbildare i form av en kändis i sin marknadskommunikation och relaterar detta fenomen till adoptionsprocessen och multistep-modellen. Några kommentarer om etik och moral tänkte vi också hinna med.

 


Hur påverkas egentligen människor av marknadskommunikationen?


Den linjära kommunikationsmodellen beskriver en förenklad bild av hur människor påverkas och av mediets komplexitet. Multistep-modellen (Fill, 2005, s47) visar hur komplex kommunikation kan vara i nya mediasammanhang. Interaktivitet mellan kunder, media och opinionsledare skapar en aktiv kommunikation som kan vara svår att kontrollera för budskapets avsändare. Vissa mottagare (T - targeted) kanske inte ens kan tillgodose sig budskapet på grund av exempelvis brus i omgivningen. I vårt exempel med Heineken blir Daniel Craig en opionsledare (OL) som kan hjälpa budskapet att nå fram till dem som inte redan fått det. Genom word-of-mouth kommunikation påverkas olika mottagare av budskapet olika beroende på om den som för budskapet vidare är positiv eller inte till budskapet. Att få med opinionsledaren på rätt spår är alltså väldigt vikigt. Har man en kändis som vald opinionsledare får man tänka på att det genast blir negativ reklam om han gör något som uppfattas negativt av allmänheten, helt oplanerad kommunikation från avsändaren. Värt att tillägga kan vara att flera opinionsledare kan förekomma i samma sammanhang, som exempelvis bloggare om James Bond.

 

 

I Roger´s adoptionsmodell (Fill, 2005, s 54) definieras grupp-processen i relation till tid genom snabb eller långsam diffusion (utspridning). Om vi anger varumärket James Bond, som funnits ett bra tag, har vissa människor tagit honom till sig (innovators, early adoptors, early majority) och andra fortfarande inte (late majority, laggards). En snabb diffusion skulle kunna vara filmen ”Quantum of Solace” där sanna Bond-fan bloggar flitigt om filmen under kort tid och blir opinionsledare i kommunikationen och andra lite senare eller inte alls, men tiden är mer begränsad.

Som tidigare nämnt är även James Bond själv i form av Daniel Craig i denna film en opinionsledare då han är en kändis och många vill efterlikna honom och vad han gör. Det här utnyttjar Heineken naturligtvis genom att köra en stor kampanj i samarbete med filmpremiären.

 



Men ska då inte Bond dricka Vodka Martini skakad inte rörd?


Bond hinner med några Vodka Martini också men det som är intressant är att Heineken väljer att sammankopplas med just Bond då han kan tyckas stå för en viss kvinnosyn/machovärld och framförallt väldigt associerad med Vodka Martini, antagligen för att målgruppen utgörs av dem som ser Bond som en cool förebild. I föregångaren Casino Royale gjorde James Bond klart att han tröttnat på sin favoritdrink. Vid förfrågan hur han ville ha sin Vodka Martini svarade han överraskande "Ser det ut som om jag bryr mig". Det var kanske på tiden. Frasen har hängt med sedan 1964 då Sean Connery för första gången bad om en "shaken, not stirred" i Goldfinger.


Hur hanteras reklam med alkoholinslag ur en etisk och moralisk aspekt?


I det här fallet gäller det ju en biofilm och den sänds globalt och alla länder har inte samma strikta alkoholpolitik som Sverige. Sverige har förbud mor reklam för skadliga produkter, som exempelvis alkohol. Heineken lanseras av Spendrups i Sverige och de kör gärna events i samband med olika releaser. När man går in på Spendrups hemsida ser det ut så här:

 


Men hindrar det verkligen minderåriga att kika in på hemsidan?


Den etiska och moraliska aspekten handlar om hur alkohol ska marknadsföras och om det eventuella sexistiska budskap som finns underliggande i James Bond-konceptet. I grund och botten handlar det om vem som avkodar budskapet och hur mottagaren då tolkar buskapet. Vi tycker inte att Heineken vänder sig till ungdomar i sin varumärkesmarknadsföring och även om lättklädda utmanande  kvinnor finns med i kommunikationen är det en klassisk del av imagen runt James Bond. De flesta av oss ser det nog som en rolig detalj, men visst finns det väl ett visst sexistiskt budskap, eller? (den som vill får anmäla till ERK).  Vill mottagaren veta mer om Heineken visar de tydligt i sin reklamfilm att de vill ha besök på sin hemsida. Marknadskommunikationsprocessen är alltså viktig för Heineken då de vill uppmuntra till köpbeslut genom sitt budskap till sina kunder samtidigt som processen utgör en viktig del av deras marknadsföringsstrategi.

 

Ska den vara ”shaken not stirred”?


Heineken vill nog att den ska vara kall, cool och drucken direkt ur flaskan med etiketten på.


RSS 2.0