Blogg 4: De 3P:na - underlätta vardagen med Äntligen subs
Inom marknadsförings-kommunikations-strategi förekommer något som kallas för de 3P: na, som består av pull, push och profile strategier. Dessa beskriver tre olika inriktningar över hur ett företag ska nå ut till kunder och intressenter genom att använda olika sorters budskap anpassade efter vem som är slutmottagaren (Fill, 2005, s 331).
Pull strategin innebär att företagets budskap är riktad direkt mot en särskild sorts slutanvändare d.v.s. utan mellanhänder men även vad som behöver göras för att nå ut till rätt målgrupp, exempelvis öka medvetenheten om produkten eller eventuellt förändra kundens attityd till produkten genom bl.a. massmedia. Det kan även vara så att det är kunden som kommer till tillverkaren och begär bl.a. en ny produkt p.g.a. personliga önskemål (Fill, 2005, s 334). Exempel på pull produkter kan vara bl.a. mer miljöanpassade varor (mat, bilar etc.), ny teknologi (bl.a. Dell) etc.
Profile strategin vänder sig till de intressenter som främst behöver känna till (företagets rykte) och förstå organisation i sig (företagets image) istället för att huvudsakligen köpa produkter eller tjänster, exempelvis de anställda. Genom att det finns ett flertal olika intressenter som kan påverka organisationen på olika sätt behövs det olika typer av budskap som behöver sändas ut och tas emot för att fördjupa relationerna och öka förtroendet sinsemellan. (Fill, 2005, s 339- 340)
Ska man omvandla de 3 P:na till att användas i praktiken kan vi ta Pågen som ett exempel. De har nyligen lanserat den nya brödsorten Äntligen subs, vilka ska vara smidiga att äta såväl till frukost som till mellanmål (Pågen, 2008). Vid lanseringen av denna produkt kan vi tycka att Pågen har valt att använda sig av en kombination först och främst av push och profile strategierna. Detta grundar vi på att Pågen (avsändaren) i fredags (den 21/11-08) stod och delade ut gratis submackor på A6 i Jönköping. De ville visa potentiella kunder (mottagare) vad mackan har att erbjuda utöver smaken d.v.s. den är smidig, ett barn kan göra sitt eget mellanmål, man kan äta den med en hand om man är stressad etc. (push strategin). Samtidigt kan man tolka det som att Pågen ville visa andra intressenter (mottagare) som exempelvis återförsäljare, potentiella kunder och distributörer etc. mackans kapacitet att tilltala en stor massa, vilket medför ökad försäljning för alla inblandade parter (profile strategin). Gällande pull strategin kan den vara lite svårare att urskilja i just detta exempel, men det kan ju vara ett exempelvis kunder efterfrågat en sådan här macka.
Dock framgår det att Pågen valt att rikta sitt budskap och marknadskommunikation om lanseringen av Äntligen subs till alla som vill förenkla vardagen genom att ha en macka där pålägget inte ramlar ur. Ålder, kön, utbildning och yrke spelar således ingen roll, alltifrån barnfamiljer och studenter till lastbilsförare etc. kan använda denna mackan som ett smidigt och tidsparande mellanmål. Segmentering har skett utifrån stressade människor i dagens samhälle och vi tror att Pågen vill knyta målgruppen starkare till sig genom en kombination av push, pull och profile strategier.
Har de lyckats? Kommentera gärna!
Alpnaering - ett hälsosammare alternativ
Men först lite bakgrundshistoria om företaget och produkterna.
Alpnaering har funnits i Sverige sedan 1990, med huvudkontoret i Jönköping. De har ett brett sortiment av soppor, buljonger, kryddor, hälsoprodukter och ansikts- och kroppsvård som tillverkas av familjeföretaget Nahrin, som har varit verksamma sedan 1954 och är belägna i Schweiz. Produkterna är smakrika, dryga och innehåller mindre salt och fett än andra produkter, och är i vissa fall helt fettfria. Det förekommer inga färg- och konserveringsmedel som inte är naturliga i produkterna och laktos - och glutenfria varor finns även med i sortimentet. Alpnaering är dessutom ett av de få företag som även erbjuder 1 års smakgaranti på köpta hälsokostprodukter och utöver detta har alla produkter lång hållbarhet. Gällande hudvårdsprodukterna så består dessa av standardiserade extrakt och 100 % rena essentiella oljor eller som Alpnaering beskriver det: "värdefulla örter och växtextrakt med naturlighet och kvalitet som grundtanke" (Alpnaering, 2008).
Hur marknadsför sig då Alpnaering? Skulle vilja påstå att det främst är en kombination av mun-till-mun-metoden och även kundens möjlighet att själva testa och uppleva produkterna under ett homeparty som gjort att Alpnaering blivit populära. Utöver detta medverkar representanter från Alpnaering på olika hälsomässor, produkterna testas emellanåt av olika tidningar som jämför olika märken, pris och kvalitet, utöver detta förekommer hemsidan som även den lockar kunder (Alpnaering, 2008).
Som vi alla känner till vid det här laget går segmentering av en marknad ut på att företaget delar in den potentiella kundmarknaden i grupper som har liknande egenskaper, behov och liknande reaktioner på marknadsförings aktioner. Genom att göra denna uppdelning kan företaget lättare nå ut och anpassa budskapet till "rätt" kund segment (Fill, 2005, s 328).
Ska man beskriva den segmentering Alpnaering använder sig av kan jag tycka att det är den psykografiska indelningen som är den mest framträdande, där först och främst intresse och åsikter är liknande. De andra, dvs. demografi, beteende, geografi och geodemografi, har inte så stor betydelse då exempelvis ålder och avstånd inte är något problem då det finns återförsäljare i olika åldrar runt om hela landet. Skulle det mot all förmodan inte finnas en återförsäljare i närheten, går det lika bra att beställa varor själv över nätet.
Alpnaerings filosofi är: "vi tror att en sund kosthållning, balanserade hälsoprodukter och örtbaserad hudvård är viktig. Helheten ger dig utvändig omsorg i kombination med en kropp i näringsmässig balans, vilket leder till harmoni och allmänt välbefinnande". Med detta i åtanke är det inte särskilt svårt att urskilja målgruppen som de som är intresserade av hälsoprodukter som verkar både inifrån och utifrån samtidigt som det inte kostar skjortan. Eftersom Alpnaering har ett sådant brett utbud finns det något för alla oavsett ålder, inkomst, kön etc. Fast det ska väl erkännas att det i nuläget är mestadels kvinnor i olika åldrar som verkar som återförsäljare och anordnare av homeparties, men männen har börjat få upp ögonen för produkterna med.
Inom Alpnaering finns det en uppdelning mellan produkterna. Hälso- och matprodukterna går under namnet Alpnaering medan hudvården kan ses som ett subbrand där namnet Swissform används. Vet dock inte om jag skulle påstå att Swissform är "ett eget företag i företaget" som Anette uttryckte det, då Swissform är en utökad del av Alpnaering och inte en egen enhet i den bemärkelsen. Dock så kan ju kunden själv välja hur homepartyt ska utformas, vill man bara ha en spakväll, en kombination av hälsoprodukter + spa, kanske bara en testsmakning av olika produkter etc.
Gällande positionering har jag ritat upp en bild över hur jag tycker/tror att Alpnaering ligger till, visst jag kan kanske kallas partisk eftersom jag jobbar med dessa produkter, men har testat på produkter från de andra företagen med och vill därför gärna se det som så att jag är ärlig i detta avseende.
Således vad kan man lära om olika hälsoprodukter? Tja det är ju upp till var och en vilka man vill tro på och använda. Jag skulle dock vilja påstå att det inte finns något rätt eller fel, då alla människor är olika och reagerar olika på saker. Dock hävdar jag att produkter som innehåller naturliga ingredienser är bättre för då vet man vad man får när man köper produkten och kroppen utsätts inte för onaturliga tillsatser och färgämnen. Ska man marknadsföra Alpnaering lite ytterligare kan jag rekommendera dem som är intresserade att uppsöka hemsidan, http://www.alpnaering.se/ för ytterligare information om produkter eller för en eventuell bokning av ett demo, där du själv har möjlighet att testa och uppleva de olika produkterna.
/Sophia
Zoégas – en resa i tid och rum
Nu, alla kaffedrickare, har julkaffet kommit till butikerna. Efter finländare är svenskar det mest kaffeälskande folket i världen. Kaffe skulle kunna kallas för vår svenska nationaldryck. Som ni förstår dricker jag kaffe (i måttliga mängder) och har blivit helt såld på Zoégas. Jag har dessutom fått en alldeles ny hobby, nämligen att fotografera inne i matbutiken (ICA Maxi, Linköping). För den oinvigde kan det ju verka lite konstigt men pysslar man med marknadskommunikation så är det nog en alldeles normal hobby, hoppas jag (lägg nu inte alltför stor vikt på bildkvalitén, fotograferandet gick snabbt för lite pinsamt är det att fota i matbutiken).
Det som fascinerade mig var just antal hyllmeter som Zoégas skaffat sig. Placeringen av julkaffet var naturligtvis på sidan i gången där alla går, och även jag tog ett paket i förbigående. Vem vet, det kan ju ta slut… Därutöver hade Zoégas fått stor plats bland övriga konkurrerande kaffesorter. Så här såg det ju inte ut för cirka tio år sedan i kaffehyllan. Vad kan då har hänt för Zoégas i tid och rum?
Först lite historik och marknadskommunikation från Zoégas hemsida:
”Med rötter i Italien och ett förflutet i Brasilien, via Tyskland och Danmark till Skåne. En lång resa idag, ett närmast ofattbart äventyr på 1800-talet. Företaget ZOÉGAS historia är historien om en brasiliansk köpman och en liten butik i Landskrona. Året var 1881.
När Carlos Zoéga grundade ZOÉGAS på 1800-talet valde han att specialisera sig på mörkrostat kaffe. Inte för att han behövde ett starkare kaffe till sin café latte som säkerligen inte fanns då, utan för att han helt enkelt tyckte att det var godare så. Han hyste ett passionerat förhållande till gott kaffe, en passion som än idag driver oss och som resulterar i att över 60% av allt mörkrostat kaffe som säljs i Sverige kommer från ZOÉGAS. Fortfarande, efter mer än 120 år, är ZOÉGAS Sveriges största specialist på mörkrostat kaffe.
Eftersom endast de allra bästa och finaste bönorna kan mörkrostas har mörkrost också blivit ett uttryck för kaffe med hög kvalitet. Som marknadsledare inom mörkrost utvecklar vi ständigt nya mörkrostblandningar för varje smak och gom. Sedan 2006 ingår ZOÉGAS i Nestlé Sverige AB, en av världens största livsmedelskoncerner. ZOÉGAS finns på en restaurang, ett företag, ett café eller i en butik nära dig, var du än befinner dig i Sverige.”
På hemsidan kan man läsa om den spännande resa Zoégas gjort och inse att det nog finns en del strategiska marknadsföringsval bakom kulisserna. Julkaffe började Zoégas tillverka 1986 och varje rostning och tillverkning sker i begränsad mängd och med speciell smak. Julen 2008 har Julkaffet en karaktär av kardemumma.
På senaste tiden har vi kunnat se en marknadskommunikation i form av TV-reklam där tittarna via hemsidan kunde bestämma slutet. Sär här såg början av reklamfilmen ut:
och nu har alltså tittar-tävlingen avgjorts och så här blev det:
Så kan det gå om tittarna får avgöra. Svensexa verkar vara ett favoritämne. Det som är intressant här är interaktionen Zoégas vill ha med sina kunder. Genom att uppmana kunderna att göra ett eget slut till reklamfilmen uppmärksammas och påminns konsumenterna om varumärket (brand awareness) och förhoppningsvis kan Zoégas uppfylla de löften om ett kvalitetskaffe som kunderna förväntar sig. En upplevd varumärkesimage har uppstått. En koppling till Grönroos modell av ”service branding process” kan göras (Grönroos, 2007, s 336). Dessutom kan den kund som vill inspireras av spännande kaffenyheter anmäla sig till VIP Z (Zoégas egen vip-klubb) och få nyhetsmail kontinuerligt. Då vi talade om mängden av kund och medlemsklubbar som vi förväntas delta i är nog denna inte absolut nödvändig att joina om man inte är ett fanatiskt zoégas-fan vill säga. För Zoégas del handlar skapandet av en medlemsklubb om att närma sig sin målgrupp och skapa sig en relation till dem.
Jag skulle vilja påstå att Zoégas har gjort en resa i tid och rum med en kundorienterad marknadsföringsstrategi. En resa i tid avseende tidsepoken från 1800-talet till nutid men också kaffebönans långa resa till Sverige. En resa i rum avseende förändring av varumärkesplacering i konsumenternas sinnen och i varuhusens hyllor. Vad tycker ni?
Direktrapporterat från verkligheten i det ständiga bruset (brusnonstop).
Annelie
Business relationship - en vardagsupplevelse
Hittade faktiskt ett helt annat exempel också gällande en längre tids sjukdom innehållande olika akter, episoder och sekvenser. Kanske har någon lättare att relatera till detta exempel.
Brus Brus Brus - överallt och hela tiden!
Det gäller att selektera det viktigaste (vad nu det är).
Har du några kommentarer till detta inlägg = kommentera.
/Annelie
Blogg 3: Att ändra attityder- The best a man can get?
Om det är som Fill säger att attityder är uppbyggda av kunskap, känsla och beteende hur använder sig företagen av denna information för att sälja just deras produkt? Jo, de arbetar med att förstärka en positiv attityd till ett varumärke och förändra en negativ attityd på olika sätt, ett sätt är att använda sig av en kändis. Att genom en reklamfilm förändra vår kunskap via ny information, beröra oss genom känslor samt få oss att fatta köpbeslutet och att gå till affären och köpa en viss produkt har företaget kunnat påverka de tre komponenter som attityder är uppbyggda av.
När ett företag såsom Gillette (sändare) väljer att kommunicera (meddelande) med sina kunder via en sportstjärna är det viktigt att det är noga analyserat att det är rätt person till rätt målgrupp (mottagare) (Fill, 2005). Gällande produkter som kräver ett lågt engagemang (se figur 6.6) kan sportstjärnan användas i alla delar i köpprocessen, exempelvis i en TV-reklam som ska väcka medvetenhet, i affären tillsammans med produkten då köpet ska ske samt i den sista delen som bygger på att påminna konsumenten om produkten och dess fördelar. Gillette kommunicerar via tre sportstjärnor som berättar hur högkvalitativa rakhyvlarna är och både väcker medvetenhet och påminner konsumenterna om produkten. Genom att påverka alla tre komponenter som uppbygger attityder kan de förändra och förstärka redan mottagna meddelanden samt förändra med hjälp av dessa sportstjärnor.
Varför är den bra/dålig? Kommentera gärna inlägget!
Teorier inför blogg 3
Så hur väljer företag hur de ska arbeta för att förstärka eller förändra attityder till ett varumärke eller till en produkt?
Ta en VALS - det var riktigt roligt!
Har ni tagit en vals på sistone?Jag tog en idag och det var faktiskt riktigt roligt. Nu menar jag ju inte några danssteg utan undersökningen online på www.sric-bi.com/VALS. Där kopplas olika människors skilda köpbeteende till de resurser respektive person har och resultatet redovisas i olika typer; Innovators, Thinkers, Achievers, Experiencers, Believers, Strivers, Makers och Survivors. Typernas betydelse finns ingående beskrivet på hemsidan.
The federal government should encourage prayers in public schools.
eller tradionella genusrelaterade påståenden som:
A woman's life is fulfilled only if she can provide a happy home for her family.
Hur mycket man håller med eller inte, bildar den profil eller typ som man är i VALS-undersökningen. Det roligaste var ju att se om beskrivningen av typen stämde överens.
Jag blev i alla fall en Thinker vilket borde betyda Tänkare på svenska och det har jag ju själv trott att jag är men kanske i ett lite annorlunda sammanhang än just köpbeteende.
Hur är då en Tänkare enligt VALS undersökningen?
"Thinkers are motivated by ideals. They are mature, satisfied, comfortable , and reflective people who value order, knowledge, and responsibility. They tend to be well educated and actively seek out information in the decision-making process. They are well-informed about world and national events and are alert to opportunities to broaden their knowledge.
Thinkers have a moderate respect for the status quo institutions of authority and social decorum, but are open to consider new ideas. Although their incomes allow them many choices, Thinkers are conservative, practical consumers; they look for durability, functionality, and value in the products they buy."
Stämde det? Nja, sådär, vissa bitar men det var faktiskt kul att ta en VALS så testa du också - vem vet, DU kanske ska ta en VALS redan idag!
Slutbrusat för idag!
Annelie
Blogg 2: James Bond – Etik, moral och flervägskommunikation?
James Bond i Daniel Craigs tappning gör alla Bond-älskare lyriska i nya filmen Quantum of Solace (minsta möjliga mängd av tröst). Återigen befriar Bond världen från superskurkar på ett rafflande sätt. Biografernas och filmproducenternas marknadskommunikation har pågått sedan ett tag tillbaka och Daniel Craig var i Stockholm för några veckor sedan – allt för att kommunicera med biosugna kunder. Något som framförallt intresserade vårt nyväckta intresse för marknadskommunikation var hur Heineken smugit in sig i filmen. I sin marknadskommunikation har de fått med både celebritets-marknadsföring med kändisen Daniel Craig som opinionsledare och co-branding med varumärket James Bond. Avsändare är alltså filmproducenter, finansiärer och partners som med annonsering och tv-reklam vill kommunicera med bio-besökare och James Bond-fans, men finns det inte också en sidokommunikation i form av Word-of-Mouth-kommunikation ledd av opionsledare som är oplanerad av budskapets avsändare. Återkoppling sker i form av recensioner och besök på hemsidor för ytterligare information.
I den här bloggen tänker vi titta närmare på hur ett företag som Heineken använder sig av opinionsledare eller opionsbildare i form av en kändis i sin marknadskommunikation och relaterar detta fenomen till adoptionsprocessen och multistep-modellen. Några kommentarer om etik och moral tänkte vi också hinna med.
Hur påverkas egentligen människor av marknadskommunikationen?
Den linjära kommunikationsmodellen beskriver en förenklad bild av hur människor påverkas och av mediets komplexitet. Multistep-modellen (Fill, 2005, s47) visar hur komplex kommunikation kan vara i nya mediasammanhang. Interaktivitet mellan kunder, media och opinionsledare skapar en aktiv kommunikation som kan vara svår att kontrollera för budskapets avsändare. Vissa mottagare (T - targeted) kanske inte ens kan tillgodose sig budskapet på grund av exempelvis brus i omgivningen. I vårt exempel med Heineken blir Daniel Craig en opionsledare (OL) som kan hjälpa budskapet att nå fram till dem som inte redan fått det. Genom word-of-mouth kommunikation påverkas olika mottagare av budskapet olika beroende på om den som för budskapet vidare är positiv eller inte till budskapet. Att få med opinionsledaren på rätt spår är alltså väldigt vikigt. Har man en kändis som vald opinionsledare får man tänka på att det genast blir negativ reklam om han gör något som uppfattas negativt av allmänheten, helt oplanerad kommunikation från avsändaren. Värt att tillägga kan vara att flera opinionsledare kan förekomma i samma sammanhang, som exempelvis bloggare om James Bond.
I Roger´s adoptionsmodell (Fill, 2005, s 54) definieras grupp-processen i relation till tid genom snabb eller långsam diffusion (utspridning). Om vi anger varumärket James Bond, som funnits ett bra tag, har vissa människor tagit honom till sig (innovators, early adoptors, early majority) och andra fortfarande inte (late majority, laggards). En snabb diffusion skulle kunna vara filmen ”Quantum of Solace” där sanna Bond-fan bloggar flitigt om filmen under kort tid och blir opinionsledare i kommunikationen och andra lite senare eller inte alls, men tiden är mer begränsad.
Som tidigare nämnt är även James Bond själv i form av Daniel Craig i denna film en opinionsledare då han är en kändis och många vill efterlikna honom och vad han gör. Det här utnyttjar Heineken naturligtvis genom att köra en stor kampanj i samarbete med filmpremiären.
Men ska då inte Bond dricka Vodka Martini skakad inte rörd?
Bond hinner med några Vodka Martini också men det som är intressant är att Heineken väljer att sammankopplas med just Bond då han kan tyckas stå för en viss kvinnosyn/machovärld och framförallt väldigt associerad med Vodka Martini, antagligen för att målgruppen utgörs av dem som ser Bond som en cool förebild. I föregångaren Casino Royale gjorde James Bond klart att han tröttnat på sin favoritdrink. Vid förfrågan hur han ville ha sin Vodka Martini svarade han överraskande "Ser det ut som om jag bryr mig". Det var kanske på tiden. Frasen har hängt med sedan 1964 då Sean Connery för första gången bad om en "shaken, not stirred" i Goldfinger.
Hur hanteras reklam med alkoholinslag ur en etisk och moralisk aspekt?
I det här fallet gäller det ju en biofilm och den sänds globalt och alla länder har inte samma strikta alkoholpolitik som Sverige. Sverige har förbud mor reklam för skadliga produkter, som exempelvis alkohol. Heineken lanseras av Spendrups i Sverige och de kör gärna events i samband med olika releaser. När man går in på Spendrups hemsida ser det ut så här:
Men hindrar det verkligen minderåriga att kika in på hemsidan?
Den etiska och moraliska aspekten handlar om hur alkohol ska marknadsföras och om det eventuella sexistiska budskap som finns underliggande i James Bond-konceptet. I grund och botten handlar det om vem som avkodar budskapet och hur mottagaren då tolkar buskapet. Vi tycker inte att Heineken vänder sig till ungdomar i sin varumärkesmarknadsföring och även om lättklädda utmanande kvinnor finns med i kommunikationen är det en klassisk del av imagen runt James Bond. De flesta av oss ser det nog som en rolig detalj, men visst finns det väl ett visst sexistiskt budskap, eller? (den som vill får anmäla till ERK). Vill mottagaren veta mer om Heineken visar de tydligt i sin reklamfilm att de vill ha besök på sin hemsida. Marknadskommunikationsprocessen är alltså viktig för Heineken då de vill uppmuntra till köpbeslut genom sitt budskap till sina kunder samtidigt som processen utgör en viktig del av deras marknadsföringsstrategi.
Ska den vara ”shaken not stirred”?
Heineken vill nog att den ska vara kall, cool och drucken direkt ur flaskan med etiketten på.
VISA naken man - bra eller dålig kommunikation?
Källan eller avsändaren är tydligen VISA Europe och budskapet är inte alltför tydligt men visar en man som på sin svensexa, dagen före sitt bröllop, lämnas i öknen, naken för att sedan ta sig tillbaka till civilisationen endast med hjälp av det VISA-kort han har runt halsen.
Varför VISA valt att kommunicera såhär kan det ju finnas mängder av skäl till. Med all säkerhet vill de göra en uppseendeväckande video för att höja sig över det ständiga bruset (brusnonstop). Antagligen vill de också skapa ett humoristiskt inslag som målgruppen kan skratta en stund åt samtidigt som konsumenterna påminns om varumärket VISA. Det som de säkert också är medvetna om är att de i detta läge enbart kunde välja en naken man eftersom en naken kvinna hade sänt ut helt andra budskap, beroende på genusrelaterade frågor. Reklam-makarna var med all sannolikhet insatta i hur en naken kvinna kunde ha uppfattats som utsatt på ett nedvärderande sätt medan en man i denna situation (svensexa) allmänt uppfattas som komisk. På sin hemsida skriver VISA att syftet med reklamen är:
"Filmen visar att du kan köpa allt du behöver med ett Visakort, allt som behövs för att livet ska bli lite enklare. ”Life flows better with Visa” – även när det kör ihop sig."
Kanske behöver det inte vara mer krångligt än så, men tolkningen av budskapet lämnas fortfarande till mottagaren och det innebär att om mottagaren uppfattar budskapet som diskrimerande på ett sexistiskt eller köns-schabloniserande sätt så är det bara att anmäla till ERK eller reklamombudsmannen (RO), så får branschen själv sanera om så behövs. Enligt marknadsföringslagen (MFL) får inte reklam vara vilseledande, aggressiv eller utnyttjande. Reklam ska tydligt ange vem som är avsändare och vad buskapet innebär. Jag tycker att VISA håller sig inom lagens marginal och att reklamfilmen framstår som humoristisk i första hand.
VISA skriver på sin hemsida att kampanjen blivit uppskattad och det kan man ju förstå.
Annelie
Buzzador är bizzness
Jag har många runtomkring mig som pratar "buzzar" kring buzzador. Om ni inte vet vad det är så kan jag lite snabbt förklara hur jag ser på det. Som konsument kan du registrera dig och bli medlem, registrera namn, hur många barn du har, vart du bor, din utbildningsnivå, tillgång till bil, husdjur, intressen, klädstorlek. Alla dessa saker skriver du in om dig själv för att göra det lättare för Buzzador att hitta produkter du kan testa.. och allt är gratis, självklart. Som producent kan du enkelt göra marknadsundersökning om vad människor tycker om din produkt, lansera nya produkter och få igång försäljning genom att eventuellt nå trendsättare och opinionsbildare. Exempelvis just nu testas Iduns (Norskt livsmedels företag) ketchup, antagligen för att så smått testa vad den svenska marknaden kan ge dem innan en stor lansering?!
Jag registrerade mig för längesedan när jag blev bjuden på någon gratis soppa eller liknande i skolan. Gratis är ju alltid gott och hungrig är man då och då. Jag skrev in att jag bodde i Linköping, mitt namn, att jag inte hade varken barn eller husdjur, att jag läser på högskola, ingen bil, strl S-M, strl 37 i skor och att jag tycker om att shoppa som ett av mina intressen.
Enligt Buzzadors hemsida är de "Sveriges första och enda mun-till-mun marknadsföringsportal." I princip alla företag som säljer konsumentprodukter kan använda sig av Buzzador. "Från starten har vi i huvudsak arbetat med snabbrörliga konsumentprodukter". Enligt Buzzador själva har de 100 000 Buzzadorer som är "tränade" att berätta buzzadors budskap och dessa 100 000 människor når ut till ytterligare 1,6milj.
En Buzzador
- tar del av information om kampanjer (kommer via email)
- anmäler sig på webben
- tar emot paketet
- provar själv
- diskuterar med sina vänner och sprider kunskap och delar (ibland) ut varuprover
- rapporterar på webben om sina erfarenheter av kampanjen och produkterna http://www.buzzador.se/
Tack för mig.
Sofia K
Är buzz bara bizz?
Buzz marketing kan förklaras som en aktiv handling ett företag gör för att placera "hemlig" information hos en liten skara människor som ingår i ett attraktivt kundsegmentet gällande en viss produkt eller tjänst. Företaget söker upp människor som är starka opinionsbildare inom en viss grupp exempelvis arbetskamrater eller dagisfröknar. De som blir utvalda att få reda på informationen blir säkert smickrade och berättar för sina vänner, familj och kollegor, precis det som företaget vill.
Vem är sändaren den här gången?"But for companies used to carefully controlling their message, buzz marketing can put them on unfamiliar and risky ground" BusinessWeek, 2001.
Buzz marketing, vart finns det?
Överallt men mycket kan hittas via Internet genom bloggar, chatrum, communities men även genom att placera produkten på ett sätt och i anknytning till opinionsbildare i det "verkliga livet".
Sofia K
Var det bättre förr?
Under session 1 i marknadskommunikation den 5/11-08 berättade och visade Anette Johansson statistik över hur stor andel av det svenska folket som försöker att aktivt undvika reklam.
Vidare visades denna bild över hur ungefär 32 miljarder kronor delades upp mellan olika media, där tv, storstad- och landsortspress och internet utgör de största aktörerna.
Med dessa bilder i tanke så undrar jag hur tv-annonsörer egentligen tänker. Stora summor läggs ner på en kortare stunds reklam för att sedan ignoreras av så många som 74,5% enligt de som deltagit i undersökningen. Är företagens tanke att även om man inte ser reklamen så ska man påverkas genom exempelvis ljud? Många reklamfilmer har ofta någon form av låt eller jingel inkluderad i budskapet eller reklamen tex. McDonalds "I´m lovin´it". För även om vi inte ser reklamen så går ju delar av budskapt in via hörseln, vi associerar låten med McDonalds och vet vad företaget representerar.
Är det företagets tankesätt att "syns vi inte finns vi inte" som påverkar beslutet av att välja tv-reklam som ett medium för att nå ut till potentiella kunder? För det är ju inte lätt att undgå tv-reklam, för även om man försöker att byta kanal så är det reklam på de andra tv-kanalerna också och lämnar man rummet i pausen så följer ljuden ifrån tvn med en i resten av hemmet ändå.
Tv-reklam är något som både kan reta upp samtidigt som det kan påminna om gångna tider. Satt och tittade på gamla reklamfilmer på youtube och insåg att man kände igen och till och med kunde sjunga med i äldre reklam som man visserligen glömt bort ytligt men som ändå väckte minnen. Frågan som då dyker upp är om vi reagerar likadant på reklam om några år? Idag kan vi se tillbaka på viss reklam och skratta åt deras utformning då vi har blivit bortskämda med snyggare, flashigare design, fräcka låtar och ett mera varierat utbud. Äldre reklam kan anses töntig och föråldrad, men de har uppenbarligen lyckats då man på något plan mins dem och de väcker känslor. Idag däremot kommer ständigt ny reklam för samma produkter, man hinner inte riktigt "fastna" för en reklamfilm innan den är utbytt. Visst nytt är bra, men det ligger kanske något i talesättet att gammalt ger trygghet och att det var bättre förr.
/ Sophia E
