Blogg 4: De 3P:na - underlätta vardagen med Äntligen subs

Inom marknadsförings-kommunikations-strategi förekommer något som kallas för de 3P: na, som består av pull, push och profile strategier. Dessa beskriver tre olika inriktningar över hur ett företag ska nå ut till kunder och intressenter genom att använda olika sorters budskap anpassade efter vem som är slutmottagaren (Fill, 2005, s 331).


Pull strategin innebär att företagets budskap är riktad direkt mot en särskild sorts slutanvändare d.v.s. utan mellanhänder men även vad som behöver göras för att nå ut till rätt målgrupp, exempelvis öka medvetenheten om produkten eller eventuellt förändra kundens attityd till produkten genom bl.a. massmedia.  Det kan även vara så att det är kunden som kommer till tillverkaren och begär bl.a. en ny produkt p.g.a. personliga önskemål (Fill, 2005, s 334). Exempel på pull produkter kan vara bl.a. mer miljöanpassade varor (mat, bilar etc.), ny teknologi (bl.a. Dell) etc.



Push strategin arbetar över handelskanaler där målet är att få andra företag att se den potential som en produkt kan få om man lägger till någon form av värde innan den säljs till slutkunden. Produkten knuffas således genom handelskanalerna och förbättras längs med vägen hos olika mellanhänder för att slutligen fånga upp slutkunden genom exempelvis direktreklam (Fill, 2005, s 335 och 337). Push produkter kan vara schampo, tv-spel med olika tillbehör, tv-apparater etc.


Profile strategin vänder sig till de intressenter som främst behöver känna till (företagets rykte) och förstå organisation i sig (företagets image) istället för att huvudsakligen köpa produkter eller tjänster, exempelvis de anställda. Genom att det finns ett flertal olika intressenter som kan påverka organisationen på olika sätt behövs det olika typer av budskap som behöver sändas ut och tas emot för att fördjupa relationerna och öka förtroendet sinsemellan. (Fill, 2005, s 339- 340)



Dock är inte allting svart eller vitt och många företag använder sig av en kombination av alla tre, en s.k. strategisk balans, där de anpassar budskapet och kommunikationen efter omständigheten. Detta medför att det är viktigt att en och samma person har huvudansvaret för all marknadsföring, så att värderingarna följs och är konsekventa och trovärdiga.


Ska man omvandla de 3 P:na till att användas i praktiken kan vi ta Pågen som ett exempel. De har nyligen lanserat den nya brödsorten Äntligen subs, vilka ska vara smidiga att äta såväl till frukost som till mellanmål (Pågen, 2008). Vid lanseringen av denna produkt kan vi tycka att Pågen har valt att använda sig av en kombination först och främst av push och profile strategierna. Detta grundar vi på att Pågen (avsändaren) i fredags (den 21/11-08) stod och delade ut gratis submackor på A6 i Jönköping. De ville visa potentiella kunder (mottagare) vad mackan har att erbjuda utöver smaken d.v.s. den är smidig, ett barn kan göra sitt eget mellanmål, man kan äta den med en hand om man är stressad etc. (push strategin). Samtidigt kan man tolka det som att Pågen ville visa andra intressenter (mottagare) som exempelvis återförsäljare, potentiella kunder och distributörer etc. mackans kapacitet att tilltala en stor massa, vilket medför ökad försäljning för alla inblandade parter (profile strategin). Gällande pull strategin kan den vara lite svårare att urskilja i just detta exempel, men det kan ju vara ett exempelvis kunder efterfrågat en sådan här macka.


Dock framgår det att Pågen valt att rikta sitt budskap och marknadskommunikation om lanseringen av Äntligen subs till alla som vill förenkla vardagen genom att ha en macka där pålägget inte ramlar ur. Ålder, kön, utbildning och yrke spelar således ingen roll, alltifrån barnfamiljer och studenter till lastbilsförare etc. kan använda denna mackan som ett smidigt och tidsparande mellanmål. Segmentering har skett utifrån stressade människor i dagens samhälle och vi tror att Pågen vill knyta målgruppen starkare till sig genom en kombination av push, pull och profile strategier.

Har de lyckats? Kommentera gärna!



Kommentarer
Postat av: Anette Johansson

Bra utläggning av teorin men jag tror ni blandar ihop begreppen lite när ni applicerar dem på Pågens aktivitet. Att dela ut smakprov utanför själva butiken är ett bra exempel på en pull-aktivitet. Det vill säga en aktivitet som är riktat mot slutkonsumenten i ett försök att skapa efterfrågan och få dem att aktivt söka upp och köpa produkten i butiken när de är där. Hade smakprovet ägt rum ex. på Ica eller Coop där produkten faktiskt säljs är det en blanding av pull och push strategi. Pull därför att aktiviteten är riktad mot slutkonsumenten och kan få dem att lägga brödet i varukorgen. Push därför att det också är en aktivitet de riktat till själva återförsäljaren då de sålt in provsmakningen till dem, i syfte för dem att lägga till ett värde till produkten i distributionsledet. Ett tips för att få ett lite mer intressant inlägg är att börja med den empiriska observationen - dvs. Pågen kampanjen i det här fallet, och sedan försöka resonera kring hur Pågens tankar kring strategi kan ha gått med hjälp av teorin. Ni ville ha lite mer utförlig feedback, så för att vara väldigt konkret så tycker jag det här inlägget är godkänt, dvs. 5 av 7. För att få mer poäng behöver inlägget innehålla en korrekt koppling till literaturen, lyfta fram en huvudfråga/-poäng i resonemanget (ex. "Vad är egentligen nyttan med provsmakning?")och föra en skarp argumentation kring den frågan/poängen.

2008-12-01 @ 22:13:30

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0