Teorier inför blogg 3

I blogg 3 kommer vi att diskutera och analysera kring hur företag försöker att förändra attityder kring ett varumärke eller en enskild produkt. Vi har valt att utgå ifrån figuren 5.6 i boken Marketing Communication samt figuren 6.6 i samma bok. I detta inlägg kommer vi kort förklara hur vi ser på figurerna och göra antaganden om hur företag väljer att använda dessa modeller.


"The three component attitude model" (Fill, 2005, s. 136)

Enligt psykologiska teorier bygger attityder på tre komponenter: kunskap, känsla och beteende. Den första komponenten kunskap syftar på individens kunskap och tro på en produkt eller tron på specifika egenskaper av produktens erbjudanden.  Den andra delen av attityd är känsla som syftar på känslor såsom bra, dålig som individen sedan utvärderar. Den tredje komponenten är beteende som syftar till individens mottaglighet och avsikt att bete sig på ett visst sätt (Fill, 2005). Metoden kan kritiseras då alla tre komponenter får samma vikt och betydelse för att ändra kundens attityd. För visst kan det väl vara så att känslor kan väga tyngre vid exempelvis impulsköp av en billig produkt.



Så hur väljer företag hur de ska arbeta för att förstärka eller förändra attityder till ett varumärke eller till en produkt?

Om man kikar på figur 6.6 nedan kan man identifiera två generella sätt att promota produkter beroende på konsumentens engagemang till produkten. I den översta delen av figuren förklaras hur en beslutsprocess för en produkt med lågt engagemang (ex. schampo, mjölk, bröd och toapapper) kan se ut och det är det vi vill fokusera på i blogg 3. Då det på konsumentmarknaden ofta handlar om produkter med ett lågt pris som inte kräver någon vidare eftertänksamhet  innan köp ser processen ofta ut som följande: konsumentens uppmärksamhet väcks av en reklamfilm på TV, går till affären för att handla ser schampohyllan och tar en flaska där varumärket ofta är välkänt  och med en snygg förpackning och bra pris. Väl hemma efter användning skapas en attityd till produkten, är inte konsumenten nöjd köper han antagligen inte schampot igen men är han nöjd så kommer han antagligen att köpa den flaskan igen. Då attityden skapas efter köpet har företagen många möjligheter för att förstärka och förändra attityden.




"Promotional strategies for different levels of involvement" (Fill, 2005, s. 165)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0