Kurrar det i magen?



Vilka känslor väcker den här reklamfilmen hos dig?

Vi som har vuxit upp med slogan "Livet har sina goda stunder" associerar denna reklam  till sommar, sol och familjestunder. Reklamfilmen byggs upp under tiden med att ett ungt kärlekspar skiljs åt under försommaren för att sedan efter sommarens alla händelser återförenas. Känslor: välmående, kärleksfullt, igenkännande, glädje, trygghet. Reklamfilmen är skapat på ett sådant sätt att den anknyter till oss tittare på ett emotionellt sätt.

Reklamfilmen riktar sig till en målgrupp (mottagare) bestående av tonåringar där McDonald´s (avsändare) väljer att kommunicera varumärket i form av en slogan och jingeln "livet har sina goda stunder" utöver själva logotypen. Budskapet är varumärkeskommunikation där man vill att kunderna ska komma ihåg och associera  till  McDonald´s.





Vilka känslor väcker den här reklamfilmen hos dig?

Här grillas det hamburgare. Vi får känslor av hunger, produktkvalitet och hetta. I reklamfilmen är budskapet att deras produkt är den bästa och att de grillar dem till skillnad från konkurrenterna. Avsändaren är Burger King och mottagare är ungdomar och vuxna, möjligtvis mer män på grund av hamburgarens storlek.

Vi kan se hur Burger King riktar in sig på produktbudskapet i sin varumärkeskommunikation. Whopper är ju ett varumärke som symboliserar Burger King men i denna reklamfilm är den emotionella anknytningen i första hand till produkten.


Till vem går du när du är hungrig?


Oavsett vart du går när du ska äta hamburgare så använder avsändarna olika sorters kommunikationsstrategier och antagligen påverkas du som konsument medvetet eller omedvetet. McDonald´s kommunicerar  med sitt varumärke genom både produkt, plats, pris och promotion.  För att bygga "brand image" använder sig McDonald´s antagligen av en likadan marknadsföringsstrategi i alla kanaler, exempelvis annonser, tidningar och radio etc. Ompositionering sker med fokus till varumärket. Burger King har en mera produktorienterad marknadskommunikation, där "brand image" antagligen byggs på produktens egenskaper. En anledning till att de kommunicerar med marknaden på olika sätt kan vara att Burger King vill differentiera sin marknadsföring till att vara mer produktfokuserad då de inte är marknadsledande men ändå troligen inriktar sig på ungefär samma målgrupp.

Blogg 1: Marknadskommunikation?

http://www.kreafon.se/blog/tag/marknadskommunikation/

Vi vill gärna definiera några begrepp innan vi startar upp på ”riktigt” för att underlätta kommande djupdykningar i marknadskommunikationens underbara värld.

Vad är marknadskommunikation?


I boken Marketing Communication – engagement, strategies and practice definierar Chris Fill (2005)  begreppet marknadskommunikation så här:

”Marketing communication is a management process through which an organisation engages with its various audiences. By understanding an audience´s communications environment, organizations seek to develop and present messages for its identified stakeholder groups, before evaluating and acting upon the responses. By conveying messages that are of significant value, audiences are encouraged to offer attitudinal and behavioural responses.”

Om vi tolkar detta citat skulle alltså marknadskommunikation vara en ledningsprocess genom vilken en organisation ägnar sig åt sina olika åhörare. Ordet ledningsprocess antyder att aktiviteter ska utföras där organisationen bestående av anställda engagerar sig i sina åhörare eller mottagare. Sedan försöker organisationen att utveckla och presentera budskap för sina intressenter genom att förstå åhörarnas kommunikationsmiljö, innan utvärdering och gensvar ges. Genom att förmedla budskap som har ett signifikant värde, kan åhörarna bli uppmuntrade att erbjuda svar med en viss attityd och beteende.

Ja, det var ju inte så svårt att förstå, men hur använder då företag egentligen sin marknadskommunikation för att uppmuntra sina intressenter till ett positivt beteende? Hur påverkas vi som konsumenter av den marknadskommunikation företagen förmedlar via olika media? Låt oss titta närmare på kommunikationsprocessen innan vi med stor nyfikenhet dyker in i vårt första exempel.

Vad är marknadskommunikationsprocessen?


Wilbur Schramm´s linjära modell över kommunikationsprocessen från 1954 är fortfarande aktuell och med Shannon och Weaver´s tillägg från 1962 används den än idag. Modellen beskriver hur marknadskommunikation sker från avsändare(source) till mottagare (receiver). Budskapet (message) kodas (encoder) av företaget till en symbolisk stil som ska passa det avsedda mediet (channel). Mottagaren ska sedan kunna förstå / avkoda (decoder) budskapet och kunna ge återkoppling (feedback) på budskapet. Brus (noise) är en störning i kommunikationsprocessen så att mottagaren kan förstå budskapet så som avsändaren avsåg att det skulle tolkas. 


http://corporatecommunications-divya.blogspot.com/2007/07/communication-theories-communication.html

 http://www.dawnwright.com/idd/models/shannon-weaver/shanwea.gif

Alltså kan man säga att det finns en teoretisk modell bakom marknadskommunikation som inte heller är så svår att förstå. Varför blir då marknadskommunikationen så komplex? Ja, antagligen finns det en mängd av olika anledningar men vi kan konstatera att antalet anmälningar till Marknads Etiska Rådet (MER) och Näringslivets etiska råd mot könsdiskriminerande reklam (ERK) av reklaminslag i olika media har ökat dramatiskt under senaste åren och vi påverkas antagligen både omedvetet och medvetet av marknadskommunikation.


Varför namnet brusnonstop?

Varför heter bloggen brusnonstop?

Ja, det undrar vi också. Vår opretentiösa grundtanke var att hitta ett kul namn till en blogg med anknytning till marknadskommunikation, då vi är tre tjejer som läser marknadsekonomprogrammet på Internationella handelshögskolan i Jönköping, och bloggen gör vi i anslutning till studierna. Om ni vill läsa mer om oss (Annelie, Sofia och Sophia) kan du klicka på länken under profilbilden där det står brusnonstop-tjejerna.


Vad har då brus nonstop med marknadskommunikation att göra?
Vi ville fokusera bloggen på den mängd av kommunikation som vi som konsumenter får från marknaden. Oavsett om vi ser den eller inte anstränger sig många företag för att vi, du och jag, ska lägga märke till just deras ansträngningar och påverkas på ett eller annat sätt. Det finns dock anledningar till att vi inte kan se all marknadskommunikation samtidigt och nonstop, förutom de fysiska begränsningarna med människan behov av sömn och hjärnans perceptionsförmåga då vi selekterar det vi hinner och kan se, så är just mängden en del av problemet. Det bildas ett brus där företagen behöver en skarp konkurrensfördel eller uppseendeväckande erbjudande som får mottagaren att urskilja just det specifika företagets produkter eller tjänster. Den feedback som företaget förväntar sig kanske blir annorlunda på grund av det störande bruset. Detta brus finns omkring oss nonstop – 24 timmar om dygnet.


Är det bra eller dåligt med ett konstant brus?

En tinnitus-patient skulle definitivt säga att det är hur dåligt som helst men om vi tänker på definitionen av bra och dåligt utifrån vem som tycker att det är bra eller dåligt blir det mer komplicerat. Ett företag kan ju tycka att det är jättebra med ökade marknadsföringsinsatser som ska leda till ökad lönsamhet medan en konsument som inte tillhör målgruppen kanske upplever marknadskommunikationen negativt. Vad som är bra eller dåligt med den komplexa marknadskommunikationen och ett konstant brus ska vi försöka illustrera under några veckor på denna blogg.


Varför ska jag läsa bloggen?

Ja, antagligen för att du är intresserad av marknadskommunikation och nyfiken på vad just vi hittar i vår omgivning beroende av vilka vi är. Här kommer vi att lägga in olika typer av marknadskommunikation och fundera över varför företagen valt att använda just den typen av kommunikation och hur den påverkar oss. Så det finns alltså flera skäl att just du ska ”stay tuned”. Dessutom finns vi i detta media (Internet) som låter oss agera nonstop och det är ju just det som det handlar om = Brus Nonstop!



RSS 2.0