Kurrar det i magen?
Reklamfilmen riktar sig till en målgrupp (mottagare) bestående av tonåringar där McDonald´s (avsändare) väljer att kommunicera varumärket i form av en slogan och jingeln "livet har sina goda stunder" utöver själva logotypen. Budskapet är varumärkeskommunikation där man vill att kunderna ska komma ihåg och associera till McDonald´s.
Vi kan se hur Burger King riktar in sig på produktbudskapet i sin varumärkeskommunikation. Whopper är ju ett varumärke som symboliserar Burger King men i denna reklamfilm är den emotionella anknytningen i första hand till produkten.
Till vem går du när du är hungrig?
Blogg 1: Marknadskommunikation?

Vi vill gärna definiera några begrepp innan vi startar upp på ”riktigt” för att underlätta kommande djupdykningar i marknadskommunikationens underbara värld.
Vad är marknadskommunikation?
I boken Marketing Communication – engagement, strategies and practice definierar Chris Fill (2005) begreppet marknadskommunikation så här:
”Marketing communication is a management process through which an organisation engages with its various audiences. By understanding an audience´s communications environment, organizations seek to develop and present messages for its identified stakeholder groups, before evaluating and acting upon the responses. By conveying messages that are of significant value, audiences are encouraged to offer attitudinal and behavioural responses.”
Om vi tolkar detta citat skulle alltså marknadskommunikation vara en ledningsprocess genom vilken en organisation ägnar sig åt sina olika åhörare. Ordet ledningsprocess antyder att aktiviteter ska utföras där organisationen bestående av anställda engagerar sig i sina åhörare eller mottagare. Sedan försöker organisationen att utveckla och presentera budskap för sina intressenter genom att förstå åhörarnas kommunikationsmiljö, innan utvärdering och gensvar ges. Genom att förmedla budskap som har ett signifikant värde, kan åhörarna bli uppmuntrade att erbjuda svar med en viss attityd och beteende.
Ja, det var ju inte så svårt att förstå, men hur använder då företag egentligen sin marknadskommunikation för att uppmuntra sina intressenter till ett positivt beteende? Hur påverkas vi som konsumenter av den marknadskommunikation företagen förmedlar via olika media? Låt oss titta närmare på kommunikationsprocessen innan vi med stor nyfikenhet dyker in i vårt första exempel.
Vad är marknadskommunikationsprocessen?
Wilbur Schramm´s linjära modell över kommunikationsprocessen från 1954 är fortfarande aktuell och med Shannon och Weaver´s tillägg från 1962 används den än idag. Modellen beskriver hur marknadskommunikation sker från avsändare(source) till mottagare (receiver). Budskapet (message) kodas (encoder) av företaget till en symbolisk stil som ska passa det avsedda mediet (channel). Mottagaren ska sedan kunna förstå / avkoda (decoder) budskapet och kunna ge återkoppling (feedback) på budskapet. Brus (noise) är en störning i kommunikationsprocessen så att mottagaren kan förstå budskapet så som avsändaren avsåg att det skulle tolkas.

Alltså kan man säga att det finns en teoretisk modell bakom marknadskommunikation som inte heller är så svår att förstå. Varför blir då marknadskommunikationen så komplex? Ja, antagligen finns det en mängd av olika anledningar men vi kan konstatera att antalet anmälningar till Marknads Etiska Rådet (MER) och Näringslivets etiska råd mot könsdiskriminerande reklam (ERK) av reklaminslag i olika media har ökat dramatiskt under senaste åren och vi påverkas antagligen både omedvetet och medvetet av marknadskommunikation.
Varför namnet brusnonstop?
Ja, det undrar vi också. Vår opretentiösa grundtanke var att hitta ett kul namn till en blogg med anknytning till marknadskommunikation, då vi är tre tjejer som läser marknadsekonomprogrammet på Internationella handelshögskolan i Jönköping, och bloggen gör vi i anslutning till studierna. Om ni vill läsa mer om oss (Annelie, Sofia och Sophia) kan du klicka på länken under profilbilden där det står brusnonstop-tjejerna.
En tinnitus-patient skulle definitivt säga att det är hur dåligt som helst men om vi tänker på definitionen av bra och dåligt utifrån vem som tycker att det är bra eller dåligt blir det mer komplicerat. Ett företag kan ju tycka att det är jättebra med ökade marknadsföringsinsatser som ska leda till ökad lönsamhet medan en konsument som inte tillhör målgruppen kanske upplever marknadskommunikationen negativt. Vad som är bra eller dåligt med den komplexa marknadskommunikationen och ett konstant brus ska vi försöka illustrera under några veckor på denna blogg.
Ja, antagligen för att du är intresserad av marknadskommunikation och nyfiken på vad just vi hittar i vår omgivning beroende av vilka vi är. Här kommer vi att lägga in olika typer av marknadskommunikation och fundera över varför företagen valt att använda just den typen av kommunikation och hur den påverkar oss. Så det finns alltså flera skäl att just du ska ”stay tuned”. Dessutom finns vi i detta media (Internet) som låter oss agera nonstop och det är ju just det som det handlar om = Brus Nonstop!